forskning_1440x450-870×272

Kollegiet vid Själanderska skolan i Gävle, tidigt 1900-tal. Skolan kommunaliserades 1933. Foto: Carl Larsson, Länsmuseet Gävleborg

Källkritik - vad är det? 

Källkritik går ut på att ta reda på om källan är tillförlitlig, det vill säga "går att lita på och använda". Till vår hjälp har vi fyra kriterier som vi testar källan emot. 

Att göra källkritik

Hur kan vi analysera en källa och vad kan den användas till? Vi vill också veta att källan är äkta och tillförlitlig. Att det finns artiklar om en händelse på till exempel Wikipedia, behöver inte betyda att det som står där stämmer. För att kunna veta säkert, måste man gå till den ursprungliga källan - alltså till arkivet. Arkiv kan finnas i en byggnad, eller vara digitala. Här på Företagskällan finns digitala äkta källor. Vill man se källorna i verkligheten får man åka på skolbesök till arkivet hos Centrum för Näringslivshistoria i Bromma.

De fyra källkritiska kriterierna

1. Äkthetskriteriet

Är källan i arkivet äkta? Ja, det får vi anta. Men om du är en riktig forskare så går det att undersöka brevet, räkenskapen, tavlan eller protokollet mer i detalj genom att exempelvis kolla upp: Existerade den typ av bläck som brevet skrivits med vid den tid som brevet påstås ha skrivits? Stämmer tavlans måleri och penseldrag överens med konstnärens övriga alster? Ser namnteckningen ut som på andra dokument?

2. Samtidskriteriet

Ju närmare i tid en källa tillkommit i förhållande till det den beskriver, desto trovärdigare är källan. Om källan har nedtecknats långt efter händelsen den skildrar, eller om vittnen berättar saker långt i efterhand, så sjunker tillförlitligheten. Minnet blir suddigare ju längre tiden går.

3. Tendenskriteriet

Har källan uppkommit för att påverka någon? Då finns det anledning att vara kritiskt till innehållet och hur det har vinklats. Finns det skäl för upphovspersonen att överdriva, undanhålla någonting eller rent av att ljuga? Exempelvis kan ett politiskt parti på sin hemsida vilja sprida sin politiska åsikt när de berättar sin historia. Ett annat exempel är att och kungar ofta har skönmålats av sina undersåtar i historieskrivningen, och därmed framställts som överdrivet framgångsrika. Dessa två exempel visar på berättelser som är tendensiösa, och därmed mindre tillförlitliga om vi vill få en objektiv bild av historien.

4. Beroendekriteriet

Är källan oberoende av andra källor, eller är den beroende? Undersök om det är en första- eller andrahandskälla du har framför dig. En förstahandskälla (eller primärkälla) är ett original och är det en första versionen av någonting. En andrahandskälla (eller sekundärkälla) återberättar eller sammanfattar vad någon annan har sagt eller skrivit. Vi vill ha källor som är oberoende av andra källor. Dessutom vill vi jämföra informationen vi får av källan med andra, av varandra oberoende källor som visar på samma sak. Det kan till exempel vara flera vittnen som inte känner varandra, som berättar samma sak kring ett mord de sett. Källor som hämtat informationen av varandra är däremot inte oberoende källor.
 

Avsluta med att fråga dig: Är källan relevant?

Källan blir relevant först när den ger dig svar på det du vill ta reda på om det förflutna. Om du på förhand har tänkt ut en fråga, eller fått en fråga av din lärare, så händer det att källan inte är relevant genom att inte kunna svara på det du vill veta. Då får du hitta en annan källa.

Däremot händer det att forskare sitter med källmaterial som visar på någonting oväntat och intressant, som de först inte undrade över. Det händer då att forskaren formulerar en ny fråga och tar som utgångspunkt. Ibland är det källmaterialet i sig som är givet, och då gäller det att ställa en fråga till källmaterialet som du faktiskt kan få svar på.

Fler metodsidor hittar du här: 

Hur kan en källa se ut? Och vad kan den användas till?

Nedan ser ni en källa som är ett brev från Selma Lagerlöf som hon skickat till sin förläggare, Albert Bonnier, från Falun den 17 september 1906. I brevet framgår att hon hon är missnöjd med illustrationerna till sin nya bok om Nils Holgersson. Mannen bakom illustrationerna visar sig vara John Bauer, senare en mycket känd och älskad konstnär. Men vad gör brevet intressant? Vad kan vi ställa för fråga till källan, och faktiskt med säkerhet få svar på? Läs hela brevet.   

Selma L 19190917 (003)_Sida_1

Selma Lagerlöfs handskrivna brev till sin förläggare Albert Bonnier, Falun 17 september 1906. Ur Bonniers arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

subscription-background

Prenumerera på nyhetsbrev från Företagskällan!

image
Charlotta Skorup

Skolansvarig

Maila mig

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Markera för att samtycka till användning av Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Funktionella cookies

Markera för att samtycka till användning av Funktionella cookies
Funktionella cookies behöver placeras för att webbplatsen ska kunna prestera som du förväntar dig, exempelvis så att den känner av vilket språk som du föredrar, för att känna av om du är inloggad, för att hålla webbplatsen säker, komma ihåg inloggningsuppgifter eller för att kunna sortera produkter på webbplatsen utefter dina preferenser.

Cookies för statistik

Markera för att samtycka till användning av Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig anpassning
För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser

Cookies för annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för annonsmätning
För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig annonsmätning
För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

Markera för att samtycka till användning av Cookies för anpassade annonser
För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata