Kollegiet vid Själanderska skolan i Gävle, tidigt 1900-tal. Skolan kommunaliserades 1933. Foto: Carl Larsson, Länsmuseet Gävleborg

Källkritik - vad är det?

Källkritik går ut på att ta reda på om källan är tillförlitlig, det vill säga "går att lita på och använda". Till vår hjälp har vi fyra kriterier som vi testar källan emot.

Boka workshop

Att göra källkritik

Hur kan vi analysera en källa och vad kan den användas till? Vi vill också veta att källan är äkta och tillförlitlig. Att det finns artiklar om en händelse på till exempel Wikipedia, behöver inte betyda att det som står där stämmer. För att kunna veta säkert, måste man gå till den ursprungliga källan - alltså till arkivet. Arkiv kan finnas i en byggnad, eller vara digitala. Här på Företagskällan finns digitala äkta källor. Vill man se källorna i verkligheten får man åka på skolbesök till arkivet hos Centrum för Näringslivshistoria i Bromma.

De fyra källkritiska kriterierna

1. Äkthetskriteriet

Är källan i arkivet äkta? Ja, det får vi anta. Men om du är en riktig forskare så går det att undersöka brevet, räkenskapen, tavlan eller protokollet mer i detalj genom att exempelvis kolla upp: Existerade den typ av bläck som brevet skrivits med vid den tid som brevet påstås ha skrivits? Stämmer tavlans måleri och penseldrag överens med konstnärens övriga alster? Ser namnteckningen ut som på andra dokument?

2. Samtidskriteriet

Ju närmare i tid en källa tillkommit i förhållande till det den beskriver, desto trovärdigare är källan. Om källan har nedtecknats långt efter händelsen den skildrar, eller om vittnen berättar saker långt i efterhand, så sjunker tillförlitligheten. Minnet blir suddigare ju längre tiden går.

3. Tendenskriteriet

Har källan uppkommit för att påverka någon? Då finns det anledning att vara kritiskt till innehållet och hur det har vinklats. Finns det skäl för upphovspersonen att överdriva, undanhålla någonting eller rent av att ljuga? Exempelvis kan ett politiskt parti på sin hemsida vilja sprida sin politiska åsikt när de berättar sin historia. Ett annat exempel är att och kungar ofta har skönmålats av sina undersåtar i historieskrivningen, och därmed framställts som överdrivet framgångsrika. Dessa två exempel visar på berättelser som är tendensiösa, och därmed mindre tillförlitliga om vi vill få en objektiv bild av historien.

4. Beroendekriteriet

Är källan oberoende av andra källor, eller är den beroende? Undersök om det är en första- eller andrahandskälla du har framför dig. En förstahandskälla (eller primärkälla) är ett original och är det en första versionen av någonting. En andrahandskälla (eller sekundärkälla) återberättar eller sammanfattar vad någon annan har sagt eller skrivit. Vi vill ha källor som är oberoende av andra källor. Dessutom vill vi jämföra informationen vi får av källan med andra, av varandra oberoende källor som visar på samma sak. Det kan till exempel vara flera vittnen som inte känner varandra, som berättar samma sak kring ett mord de sett. Källor som hämtat informationen av varandra är däremot inte oberoende källor.

Avsluta med att fråga dig: Är källan relevant?

Källan blir relevant först när den ger dig svar på det du vill ta reda på om det förflutna. Om du på förhand har tänkt ut en fråga, eller fått en fråga av din lärare, så händer det att källan inte är relevant genom att inte kunna svara på det du vill veta. Då får du hitta en annan källa.

Däremot händer det att forskare sitter med källmaterial som visar på någonting oväntat och intressant, som de först inte undrade över. Det händer då att forskaren formulerar en ny fråga och tar som utgångspunkt. Ibland är det källmaterialet i sig som är givet, och då gäller det att ställa en fråga till källmaterialet som du faktiskt kan få svar på.

Skriv ut artikel

Fler metodsidor hittar du här:

Att arbeta med källmaterial Källkritisk övning Historiebruk Om arkiv och primärkällor

Hur kan en källa se ut? Och vad kan den användas till?

Nedan ser ni en källa som är ett brev från Selma Lagerlöf som hon skickat till sin förläggare, Albert Bonnier, från Falun den 17 september 1906. I brevet framgår att hon hon är missnöjd med illustrationerna till sin nya bok om Nils Holgersson. Mannen bakom illustrationerna visar sig vara John Bauer, senare en mycket känd och älskad konstnär. Men vad gör brevet intressant? Vad kan vi ställa för fråga till källan, och faktiskt med säkerhet få svar på? Läs hela brevet.