Kollegiet vid Själanderska skolan i Gävle, tidigt 1900-tal. Skolan kommunaliserades 1933. Foto: Carl Larsson, Länsmuseet Gävleborg

Källkritik - vad är det?

Källkritik går ut på att ta reda på om källan är tillförlitlig, det vill säga "går att lita på och använda" och om den är användbar för att ge svar på det vi vill ta reda på om historien. Till vår hjälp har vi fyra kriterier som vi testar källan emot.

Många skriver och uttalar sig om historia, och att det finns artiklar och texter om en händelse på Internet behöver inte betyda att det som står där stämmer. Ifall textens skribent källhänvisar till forskningslitteratur kan man söka upp ursprungstexterna och läsa i dem. Men för att göra en egen bedömning eller analys av en händelse eller ett skeende, så måste man gå till den ursprungliga källan - alltså till arkivet.

Arkiv kan finnas i en byggnad, men kan också vara digitala. Här på skolsajten Företagskällan och i vår Digitala läsesal som kan nås från vår startsida, så finns äkta källor digitiserade - alltså inskannade för lärare och elever att ta del av. Vill man se källorna i verkligheten får man åka på skolbesök till arkivet hos Centrum för Näringslivshistoria i Bromma.

De fyra källkritiska kriterierna

1. Äkthetskriteriet

Är källan ur arkivet äkta? Ja, det får vi anta. Men om du är forskare så går det att undersöka närmare: Är brevet, räkenskapen, tavlan eller protokollet vad vi tror att det är? Existerade den typ av bläck som brevet skrivits med vid den tid som brevet påstås ha skrivits? Stämmer tavlans måleri och penseldrag överens med konstnärens övriga alster? Ser namnteckningen ut som på andra dokument?

2. Samtidskriteriet

Ju närmare i tid en källa tillkommit i förhållande till det den beskriver, desto trovärdigare är källan (förutsatt att den inte tillkommit med avsikt att vilseleda). Om källan har nedtecknats långt efter händelsen, eller om vittnen berättar om något långt i efterhand, så sjunker tillförlitligheten. Minnet blir suddigare ju längre tiden går.

3. Tendenskriteriet

Har källan tillkommit för att påverka någon eller en viss grupp? Då finns det anledning att vara kritiskt till innehållet och hur saker framställs. Finns det skäl för upphovspersonen att överdriva, undanhålla någonting eller rent av att ljuga? Ett exempel kan vara när kan ett politiskt parti berättar sin egen historia på sin hemsida. Syftet med hemsidan är att sprida partiets politiska åsikt, vilket i sin tur kan påverka historieskrivningen. Ett annat exempel är hur kungar ofta har skönmålats av sina undersåtar i en historieskrivning som överdrivit deras bedrifter. Dessa två exempel visar på berättelser som är tendensiösa och mindre tillförlitliga. Vi vill skapa oss en bild av historien som är objektiv så långt det är möjligt.

4. Beroendekriteriet

En förstahandskälla (eller primärkälla) är ett originaldokument eller den första berättelsen om en händelse. Ofta är den oberoende av andra källor. Är det fråga om en andra- eller tredjehandskälla som återberättar vad någon annan sagt eller skrivit, så är den beroende. Vi vill ha källor som är oberoende av andra källor. Dessutom vill vi jämföra informationen vi får av källan med andra, av varandra oberoende källor som visar på samma sak. Om ett mord begåtts vill vi ha flera vittnen som alla sett mordet, och som inte pratat ihop sig, men som ändå berättar liknande saker. Läs mer om primära och sekundära källor här.

Avsluta med att fråga dig: Är källan relevant?

Källan blir relevant först när den hjälper dig att få en samlad bild av det du vill ta reda på om det förflutna. Om du på förhand har tänkt ut en fråga, eller fått en fråga av din lärare, så händer det att en källa inte är relevant för undersökningen. Då får du hitta en annan källa.

Det kan också vara så att materialet visar på något oväntat och intressant, som inte har med undersökningsområdet att göra. En källa kan alltså vara irrelevant för den aktuella undersökningen, men intressant av andra skäl. Det händer också att forskaren formulerar en ny fråga till materialet och arbetar utifrån den istället. Ibland är det källmaterialet i sig som är givet, och då gäller det att ställa en fråga till källmaterialet som du faktiskt kan få svar på. Ofta blir frågeställningen smal och preciserad, och det gäller att inte falla för lockelsen att ställa breda frågor som ger förhastade svar.

Skriv ut artikel

Källkritisk workshop

Fokus är svenska företag som blivit globala, och passar undervisningens i historia, samhällskunskap och internationell ekonomi. Alla våra teman innefattar källkritik och mötet med förstahandskällor, men i detta tema får elevgrupperna läsa och forska själva. Efter att ha bekantat sig med källmaterialet, är syftet att träna sig på att ställa en relevant forskningsfråga som det faktiskt går att svara på utifrån källan.

Boka visning

Fler metodsidor hittar du här:

Att arbeta med källmaterial Källkritisk övning Historiebruk Vad finns i företagsarkiven?

Hur kan en källa se ut? Och vad kan den användas till?

Nedan ser ni en källa som är ett brev från Selma Lagerlöf som hon skickat till sin förläggare, Albert Bonnier, från Falun den 17 september 1906. I brevet framgår att hon hon är missnöjd med illustrationerna till sin nya bok om Nils Holgersson. Mannen bakom illustrationerna visar sig vara John Bauer, senare en mycket känd och älskad konstnär. Men vad gör brevet intressant? Vad kan vi ställa för fråga till källan, och faktiskt med säkerhet få svar på? Läs hela brevet.