Sveriges datorindustri började med matematikmaskiner

Innan vare sig Facit eller Datasaab ägnade sig åt datorer grundas 1948 den statliga organisationen Matematikmaskinsnämden (ja, den hette verkligen så på riktigt). MMN – som det förkortades till hade kommit till efter 1947 års matematikmaskinsutredningen och hade fått uppdraget att köpa in en dator från USA. 2 miljoner kronor (idag cirka 18 miljoner) hade anslagits för ändamålet.

Viss verksamhet inom området hade redan påbörjats av Ingenjörsvetenskapsakademien, som 1947 hade skickat fem unga ingenjörer och forskare som stipendiater till olika forskningsinstitutioner i USA. Inköpet gick dock i stöpet på grund av exportrestriktioner valde MMN att använda sig stipendiaternas inhämtade kunskaper för att bygga egna datorer.

I februari 1950 stod BARK (Binär Aritmetisk Relä-Kalkylator) färdig. Det var Sveriges första dator – då även kallad matematikmaskin eller datorhjärna – och hade kostat 400 000 kronor (I dagens penningvärde cirka 8 miljoner kronor) att tillverka. BARK var en 32-bitarsdator och utförde en addition på 150 ms och en multiplikation på 250 ms. Den hade ett minne på 50 register och 100 konstanter och var uppbyggd av standardtelefonreläer. Parallellt med BARK utvecklades även BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator). Den av radiorör byggda BESK stod dock inte klar förrän 1953 men under några veckor samma år var BESK den snabbaste datorn i världen. Storleksmässigt fyllde den ett helt rum i Tekniska Högskolans dåvarande lokaler på Drottninggatan 95 A i Stockholm. Inom MMN fördes diskussioner om det behövdes två eller tre datorer för att säkerställa Sveriges behov.

I och med att MMN hade visat det möjligt att tillverka datorer gav sig kommersiella aktörer in på matematikmaskinsmarknaden. Flygtekniksföretaget Saab var ett av dessa men ännu vid mitten av 1950-talet satt ett 20-tal räknebiträden på huvudkontoret och räknade och dubbelräknade på räknesnurror. I årsberättelsen för 1954 kan man dock läsa i en mindre notis att ”I samarbete med Matematikmaskinnämnden pågår byggandet av en Saab räkneautomat”.

Saab blev på så sätt en av de första att använda sig av BESK och då för hållfasthetsberäkningar med aerodynamiska utmaningar. En modifierad kopia av Besk, försedd med kärnminne och ett nytt yttre bandminne, Saraband byggdes också för Saabs räkning. Och år 1957 kunde, Saabs Räkne Automat, kallad Sara tas i drift.

Facit AB var det andra företaget som gav sig in på matematikmaskinsmarknaden. De var det lilla företaget från Åtvidaberg som kom att bli världsledande inom kontorsmaskiner. I början av 1950-talet blev allt fler kontorsmaskiner elektroniska och den tilltagande datoriseringen ledde till en allmän satsning på stordatorer såväl i Sverige som utomlands. Facit ville inte vara sämre och tog över personal från BESK-projektet och även byrådirektören Erik Stemme från Matematikmaskinnämnden värvades. Man köpte också deras ritningar och 1957 invigdes den första BESK- kopian: FACIT EDB. Den hade några förbättringar, bland annat dubbelt så stort kärnminne, senare tillkom ett nytt avancerat magnetbandminne, karusellminnet. Från 1960 samlades alla datorverksamhet under Facit Electronics.