Gemensamt retursystem för alla

Det var i mitten av 1990-talet som idén att ersätta engångskartongerna och träpallarna med återanvändningsbara lådor och pallar började diskuteras på allvar. Det låg i tiden på så vis att handeln var drivande i att få bort kartongerna, och samtidigt ville leverantörssidan ha återanvändningsbara lastpallar. Jörgen Friman på Dagligvaruleverantörernas förbund, DLF och Gert Hägerström, som var logistikchef på Kungsörnen, började samtala om hur idén skulle kunna bli verklighet. Gert Hägerström skulle komma att bli Svenska Retursystems första VD.

Grundtanken var att hitta ett gemensamt retursystem för alla, vilket skulle visa sig inte var en helt enkel process. Det tog tre år av utredningar att enas om storlekar på lådor och pallar, och alla fick kompromissa, men med Svenska Retursystem lyckades man med det svåra i att hitta en gemensam form och arbeta mot hållbara mål. 1997 startades företaget Svenska Retursystem AB, SRS, till hälften ägt av DLF och till hälften av Livsmedelshandlarförbundet, SSLF (som i dag heter Svensk Dagligvaruhandel). 1999 kunde man skrida till praktisk handling. Målet var att ha neutrala lådor som skulle vara hela branschens lådor. För att skapa en drivkraft som förde lådorna vidare mellan aktörerna utformades det pantsystem som fortfarande gäller, det vill säga att livsmedelsproducenter och grossister betalar en pant för lådorna som återbetalas när lådorna returneras till Svenska Retursystem för tvätt.

Systemet mötte motstånd

Trots att systemet utformades gemensamt för att sänka kostnader och långsiktigt gynna alla som var med, så mötte det till en början motstånd ute i vissa industrier. Systemet innebar ett stort åtagande från inblandade parter och krävde dessutom mångmiljoninvesteringar. I startskedet var nog varken DLF:s eller SSLF:s företrädare helt medvetna om vad de skrev på. Ett annat problem var att det som i många år planerats av branschorganisationerna och på styrelsenivå inte var förankrat bland de som arbetade ute på golven.

För att hålla lådorna fräscha behövde de rengöras, och år 2000 var Svenska Retursystems första tvättmaskin för lådor på plats. Den färdiga tvättanläggningen valde man att placera i Helsingborg på grund av närheten till många frukt- och grönt-producenter. Anläggningens uppgift var att förse producenterna med rena lådor att packa sina produkter i. Vid det laget hade Svenska Retursystem nio anställda - fem på huvudkontoret i Stockholm och fyra på logistikanläggningen i Helsingborg. De hade mellan 700 000 och 800 000 lådor som de på den tiden var tvungna att flytta om manuellt från bilarna när de skulle få in dem i tvättmaskinen.

Chaufförerna som transporterade lådorna var skeptiska, och de var inte ensamma om att ifrågasätta om det hela skulle gå vägen. ”Det var lite silvertejp och ståltråd i början eftersom det inte fanns så mycket pengar i bolaget”, berättade en anställd vid tvätteriet. Inte heller it-mässigt var logistiken utbyggd.

Tvätterierna navet i verksamheten

I takt med att allt fler grossister och producenter anslöt sig började lådkarusellen efter hand att snurra. DHL hämtade rena lådor hos Svenska Retursystem i Helsingborg och körde ut dem till producenterna. Producenterna lastade sina varor i lådorna och grossisterna körde dem vidare till butiker där de kom ut på hyllor och diskar. När konsumenterna tömt lådorna på morötter, rödbetor, sallad, äpplen och annat byttes de ut av butikspersonalen till nya lådor som var fulla av fräscha grönsaker. De tomma lådorna tog grossisterna med tillbaka vid nästa varuleverans och skickade till Svenska Retursystem för tvätt innan de på nytt skulle ut till producenterna. Pengarna följde samma bana, enligt det bestämda pantsystemet.

Lådorna är Svenska Retursystems ena produkt, pallarna den andra, och logistik- och tvättanläggningarna utgör navet i verksamheten. Sedan den första tvättanläggningen i Helsingborg anlades har fler anläggning byggts i bland annat Örebro, Västerås och i Mölnlycke. Dessa utgör hjärtat som pumpar ut pallar och lådor i varuflödet och som tar emot dem för rengöring innan de går ut på nästa vända. 2021 tvättades totalt 172 miljoner lådor, 6,9 miljoner helpallar och 3,2 miljoner halvpallar.

Samarbeten med olika näringar gynnade bolagets produktutveckling. Exempelvis öppnades ett fönster för SRS när bryggerinäringen var i behov av nya pallar för att frakta sina varor till Systembolaget. Dittills hade bryggerierna använt Europapallen gjord av trä, men när Systembolaget ville ha andra pallar som var anpassade till deras lyftanordningar klev Svenska Retursystem in. I början av 2000-talet hade även dagligvarubranschen behov av returpallar. I butikerna stod havregryn, socker och andra varor i kartongemballage på pallar i trä, vilket gav butikerna mycket emballage att göra av med samtidigt som leverantörerna fick köpa in nya engångspallar för varje leverans. På en del områden, till exempel när det kom till helpallar som grossister fick in av producenterna, och som sedan packades om hos dem för att skickas ut till butikerna, konkurrerade returpallarna med Europapallen i trä och Pallöverföringssystemet, PÖS. Svenska Retursystem startade då 2003 dotterbolaget Paletten och lade upp en annan affärsmodell där producenter och grossister betalade hyra för den tid de använde pallarna och en ny modell togs fram för ändamålet.

Återvunna plastlådor och hållbarhetstänk

Efter att man gjort en livscykelanalys för retursystemet av det som kallas hellådor, för att fastställa det totala klimatavtrycket jämfört med wellpapplådor, så visade det sig att största påverkan kom från transporterna och av det att lådorna producerades av ny jungfrulig plast. Då utvecklade Svenska Retursystem ett samarbete med producenten av lådorna som i en certifierad process malde ned kasserade lådor, som kunde skickas till fabriken i England i stora Big Bags för att smältas ned och bli till nya lådor. I snitt används lådorna ett 150-tal gånger innan de går till återvinning, och byglarna flyttas från uttjänta lådor till nya. 2016 var det nya cirkulära systemet igång och ekonomiskt blev det en plus-minus-noll-affär, men hållbarhetseffekten var mycket positiv. Bolaget trappade sedan upp miljöarbetet genom att vilja minska utsläppen från transporter, tvätt-och logistikanläggningar och underleverantörer.

Omkring år 2014 hade Svenska Retursystem runt en halv miljard kronor i pantmedel som var placerade i fonder på Danske Bank, och en önskan från SRS:s sida var nu även att kunna vara hållbara i sina ekonomiska placeringar. Med grundkapital från Svenska Retursystem kunde Danske Bank starta en hållbarhetsfond som riktades in på att minska CO2-utsläppen och klimatavtrycket, men för Svenska Retursystem räckte det inte att exkludera bolag som orsakade stora utsläpp. Fonden investerade även i bolag med ambitioner att minska utsläpp, och om bolagen skulle vara kvar i fonden gällde det att leverera.

Fler branscher insåg nyttan med returlådorna - även privatpersoner

Hösten 2018 skrev SRS kontrakt med Livsmedelsgrossisterna som riktar sig till restauranger och storkök, och på så vis kom ännu en bransch in i retursystemet. Initiativet kom av att man sett att returlådorna användes ute i restaurangerna och alltså behövdes där. Dittills hade producenterna packat sina varor i returlådor till dagligvarubranschen och i wellpappkartonger till restaurangbranschen, och nu kunde de använda samma lådor till alla.

Returlådorna är idag inte bara populära i restaurangbranschen, utan även bland många som hanterar dem. Ett problem som uppstått är att det kan vara svårt att få tillbaka lådorna eftersom de kan användas till mycket annat. Ibland har de till exempel hittats i privatpersoners garage, och en viss oro finns idag för att lådsvinnet kan komma att utmana pantsystemet.

Nya klimatmål inför 2030

År 2024 räknade Svenska Retursystem till cirka 20 miljoner lådor och 2,5 miljoner pallar som delas mellan aktörer i livsmedelsbranschen. Inför 2030 satsar företaget på att all nyproduktion ska göras av återvunnen eller förnybar råvara, som till exempel majs eller sockerrör. 2022 satsade SRS på att sätta upp solceller på två av sina logistikanläggningar, men framförallt har SRS velat skynda på utvecklingen genom att ställa om till fossilfria fordonsbränslen såsom el, biogas och vätgas för inrikes transporter. För utlandstransporterna är det fossilfria målet satt till 2030, liksom att då vara helt fossilfria även på produktsidan.