Omkring millennieskiftet 2000 befann sig Sverige i en högkonjunktur. Företagen gick bättre än på länge och även statsfinanserna hade förbättrats kraftigt sedan 1990-talskrisen.
Svenskarna skaffade Internet och en Nokia-mobil
Många hushåll hade både börjat använda Internet i hemmen och skaffat sig mobiltelefon (Nokia var marknadsledande). Internet hade slagit igenom även bland företagen, och många nya företag skapades utifrån affärsmodeller som helt byggde på webbens möjligheter. Det talades om en ”IT-boom”.
På arbetsmarknaden hade nya yrkesgrupper etablerat sig såsom informationschefer (numera kommunikationschefer), aktiehandlare (traders), dataingenjörer, programmerare och så kallade webmasters (som skötte de ”hemsidor” som företagen nu skaffat sig). Tillväxten och konsumtionen var hög, lönerna ökade och svenskarna åkte utomlands i större mängder än tidigare.
Den europeiska valutagemenskapen var ett hett ämne: EU planerade att genomföra euro i alla medlemsländer. Sverige, som gått med i EU 1995, hade inte bestämt sig ännu för om man ville ersätta kronan med euron. 2003 skulle det hållas en folkomröstning i frågan och år 2000 pågick en aktiv debatt om ett framtida Euro-införande eller inte.
Börsen toppade
Den svenska börsen var vid tiden nära sin dittills högsta topp, och en förklaring var att valutaregleringen tagits bort, vilket betyder att den svenska kronan 1992 fått en rörlig växelkurs. Något annat som bidrog till en sju år lång uppgång var att börsen snabbt digitaliserats, och informationsflödet där och för företagen hade ökat lavinartat under perioden. Även det att bankernas utlåningstak försvunnit 1985 och att sparfonder införts var viktiga bidragande förändringar. Börsomsättningen och handlandet med aktier snurrade i allt snabbare takt och volymerna ökade 27 gånger mellan 1992 och 2000.
Marknaden för utlänningar att köpa aktier i börsnoterande svenska storföretag hade med förändringarna öppnat sig på bred front. Även privatpersoner kunde göra egna affärer på börsmarknaden utan hjälp av bankerna. Hela det här förloppet beskriver Torun Nilsson i sin bok Finansdramat i folkhemmet (2026).
Snart skulle IT-bubblan spricka
Vid millennieskiftet 2000 hade svenskarna ännu inte utsatts för de ekonomiska konsekvenserna av att IT-bubblan brustit. Ekonomin red fortfarande på vågen av IT-boomen och IT- och telekomsektorn var en central drivkraft i ekonomin, men nedgången och finanskrisen inom IT-sektorn låg bara månader bort.