Millenium, svensk ekonomi år 2000

Millennieskiftet präglades av tillväxt, framtidstro och snabb digital utveckling. Samtidigt markerade IT-bubblan som sprack början på en ny ekonomisk verklighet.

Omkring millennieskiftet 2000 befann sig Sverige i en högkonjunktur. Företagen gick bättre än på länge och även statsfinanserna hade förbättrats kraftigt sedan 1990-talskrisen.

Svenskarna skaffade Internet och en Nokia-mobil

Många hushåll hade både börjat använda Internet i hemmen och skaffat sig mobiltelefon (Nokia var marknadsledande). Internet hade slagit igenom även bland företagen, och många nya företag skapades utifrån affärsmodeller som helt byggde på webbens möjligheter. Det talades om en ”IT-boom”.

På arbetsmarknaden hade nya yrkesgrupper etablerat sig såsom informationschefer (numera kommunikationschefer), aktiehandlare (traders), dataingenjörer, programmerare och så kallade webmasters (som skötte de ”hemsidor” som företagen nu skaffat sig). Tillväxten och konsumtionen var hög, lönerna ökade och svenskarna åkte utomlands i större mängder än tidigare. 

Nokia 3310

Nokia 3310 från år 2000 är en av världens mest sålda mobiltelefoner. Bild: Wikimedia Commons.

Den europeiska valutagemenskapen var ett hett ämne: EU planerade att genomföra euro i alla medlemsländer. Sverige, som gått med i EU 1995, hade inte bestämt sig ännu för om man ville ersätta kronan med euron. 2003 skulle det hållas en folkomröstning i frågan och år 2000 pågick en aktiv debatt om ett framtida Euro-införande eller inte.

Börsen toppade

Den svenska börsen var vid tiden nära sin dittills högsta topp, och en förklaring var att valutaregleringen tagits bort, vilket betyder att den svenska kronan 1992 fått en rörlig växelkurs. Något annat som bidrog till en sju år lång uppgång var att börsen snabbt digitaliserats, och informationsflödet där och för företagen hade ökat lavinartat under perioden. Även det att bankernas utlåningstak försvunnit 1985 och att sparfonder införts var viktiga bidragande förändringar. Börsomsättningen och handlandet med aktier snurrade i allt snabbare takt och volymerna ökade 27 gånger mellan 1992 och 2000.

H&M:s första butik i New York

Den 31 mars 2000 öppnade H&M:s första butik utanför Europa på Fifth Avenue i New York.

Marknaden för utlänningar att köpa aktier i börsnoterande svenska storföretag hade med förändringarna öppnat sig på bred front. Även privatpersoner kunde göra egna affärer på börsmarknaden utan hjälp av bankerna. Hela det här förloppet beskriver Torun Nilsson i sin bok Finansdramat i folkhemmet (2026).   

Snart skulle IT-bubblan spricka

Vid millennieskiftet 2000 hade svenskarna ännu inte utsatts för de ekonomiska konsekvenserna av att IT-bubblan brustit. Ekonomin red fortfarande på vågen av IT-boomen och IT- och telekomsektorn var en central drivkraft i ekonomin, men nedgången och finanskrisen inom IT-sektorn låg bara månader bort.

Ericssons surfplatta år 2000.

Stefan Magnusson, Björnar Kläboe, Cecilia Ericsson och Mårten Skoger testar Ericssons nya surfplatta år 2000 långt innan Apples IPad fanns. Ericssons Web Screen hade Bluetooth, men marknaden var inte mogen och satsningen avbröts. Foto: Lars Åström.

Ordförklaringar

Utlåningstak

En begränsning av hur mycket pengar bankerna fick låna ut, något som togs bort 1985 som en av flera regleringar som begränsade finansmarknaden. Borttagandet låg i linje med hur andra europeiska länder agerat före Sverige. På en tidigare hårt reglerad finansmarknad fick borttagandet stora konsekvenser: privatpersoner och företag skuldsatte sig i allt högre grad, fastighetspriserna steg, samtidigt som konsumtionen och investeringarna ökade. Köpfesten skapade i förlängningen hög inflation och var bidragande till den ekonomiska kris med sjunkande BNP som väntade på tidigt 1990-talets.    

Sparfonder

(Även kallade allemansfonder/aktiefonder/värdepappersfonder.) Fonder som sköttes av professionella fondförvaltare och som småsparare kunde köpa andel i. Förvaltarna investerade i aktier eller obligationer på bästa sätt, vilket innebar att privatpersoner nu kunde äga andelar i Svenskt näringsliv och i storföretagen, något som tidigare bara varit möjligt för några få rika ägarfamiljer och institutioner. Fondsparandet tog fart på tidigt 1980-tal och innebar en demokratisering av ägandestukturen.

IT-bubblan 

 

Begreppet avser den finansiella spekulationsbubbla som skapades kring Internet-företagen som startats av unga entreprenörer i slutet av 1990-talet. Den nya typen av företag värderades till miljardbelopp utan att ens ha gått med vinst. Värderingarna steg fram tills den 6 mars 2000, då bubblan sprack och en nedgång väntade. Tiden för IT-boomen och IT-företagen lade däremot grunden till dagens affärslogik och några arv från perioden är Klarna, spelföretaget King och Spotify. Därför talar man numera hellre om en finansiell spekulationsbubbla än en IT-bubbla.    

Källor:

Internetstiftelsen, Ny dokumentär kastar nytt ljus på millennieskiftets it-bubbla (hämtad 5/8 2026) https://internetstiftelsen.se/om-oss/press/pressmeddelanden/ny-dokumentar-kastar-nytt-ljus-pa-millennieskiftets-it-bubbla/   

Sveriges Riksbank, Novemberrevolutionen (hämtad 5/8 2026) https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1900-1999/novemberrevolutionen/

Torun Nilssons bok Finansdramat i Folkhemmet (2026) som utgivits av Förlaget Näringslivshistoria.

subscription-background

Nyhetsbrev från Företagskällan

Var först med det senaste och få vårt nyhetsbrev - fyll i din e-postadress och välj "Prenumerera"

image
Charlotta Skorup

Skolansvarig

Maila mig

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Markera för att samtycka till användning av Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Funktionella cookies

Markera för att samtycka till användning av Funktionella cookies
Funktionella cookies behöver placeras för att webbplatsen ska kunna prestera som du förväntar dig, exempelvis så att den känner av vilket språk som du föredrar, för att känna av om du är inloggad, för att hålla webbplatsen säker, komma ihåg inloggningsuppgifter eller för att kunna sortera produkter på webbplatsen utefter dina preferenser.

Cookies för statistik

Markera för att samtycka till användning av Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig anpassning
För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser

Cookies för annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för annonsmätning
För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig annonsmätning
För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

Markera för att samtycka till användning av Cookies för anpassade annonser
För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata