Stadsguiden: Norrköping

Som kraftkälla funkade strömmen bra. Därför anlades tidigt kvarnar, mässings- och pappersbruk. Holmen blev hela Europas tidningspappersleverantör: Norrköpings tidning är landets äldsta, 150 år. Industrins fader Louis De Geer skeppade 10 000 kanonkulor från hamnen. Själv står han i svart granit, huggen av självaste Carl Milles på det gamla torget, där kommersen blomstrade och vinet flödade. 1600-talets källarvalv lagrar dock inte längre Jernvägspunsch.

Det är i »Madickenkvarteren« som kommers uppstått igen. Kvarteret Knäppingsborg var en gång fyllt till bristningsgränsen av tobaksblad från odlingarna utanför tullarna. Entreprenören Petter Swartz grundade dynastin, promenader, stadsbibliotek och storsäljaren Röda lacket.

Vid familjens palats vid »Gamle bro« passerar varje nyårsafton femtiotusen på vandring genom det illuminerade industrilandskapet. Stadens Norrköpingsgula färg, avsedd att likna sandsten, har en innebörd – kejserlig i Kina och lyckobringande. Så blev spårvagnarna »gula faran«. Den första 1904.

Textilfabrikerna föll ihop som korthus under 1960-talet, idag är lokalerna befolkade av allehanda teknikföretag: Sveriges Radio och Television samt Linköpings Universitet. Campus Norrköping räknar 5 000 studenter.

I stan sjuder det av liv, i byggnader där tusentals, mestadels kvinnor, sliter för brödfödan i slamret av vävstolarna. Industriidkare som Wahren, Nyborg, Berg och Bergwall försåg landet med tyger. Tuppens ikonografiska märke svävar ännu och minner om tiden då nästan alla sov på lakan tillverkade här. Doften av vått ylle som fabriksarbeterskorna bar gav staden öknamnet Surbullestan. Moa Martinson blev musan och förespråkare för kvinnors rättigheter och nu är hon förevigad i brons på Grytstorget.

Ledande finansiärer gjorde Norrköping till Östergötlands kulturcentrum, med storslagna promenader, parker och bostäder, konstmuseum, stadsteater och symfoniorkester.

Mest fashionabelt, och värderat till 60 miljoner vid hans död 1913, var Jean Lawskis kvarter. Den polske flyktningen lyckades bygga upp en ansedd antikhandel i sina franska slott vid brofästet på Drottninggatan. Detta blev »Draget« där butiker och banker ligger trädda som på pärlband, med Isaac Gustaf Clasons rikt smyckade rådhus – och dess 65 meter höga torn – som juvel. Fast populärast var källaren ett stenkast därifrån. »Kräftriket« serverade kräftor, öl och surkål. Både Greta Garbo och Belgiens Prins Leopold smorde kråset där.

Vid förra seklets början var man landets fjärde stad, under Louis De Geers dagar var man tvåa. Var femte Norrköpingsbo talade då ett främmande språk. Som en »fågel Fenix« lyckas staden resa sig efter pest, bränder och förstörelse. Alltid i hopp om en lysande framtid, idag knuten till Ostlänken och de nya bostäder som byggs i inre hamnen.

1. Promenaderna

SÖDRA/NORRA/ÖSTRA PROMENADEN

Är anlagda som ett U runt stadskärnan med totalt 2 000 lindar i dubbla rader, vilka 1994 blev landets första levande byggnadsminne.

2. Grand Hotel

TYSKA TORGET 2

Som lånat drag från Rosenbad i Stockholm – och byggdes för att möta anstormningen av besökare inför den berömda Konst- och industriutställningen 1906.

3. Lawskis kvarter

DROTTNINGGATAN 2

Uppfört avden polske flyktingen Jean Lawski som drev antikhandel här och vars franska slottsbyggnader värderades till 60 miljoner kronor vid hans död 1913.

4. Skandinaviska banken

DROTTNINGGATAN 49

Uppförd i tegel, betong, kakel, emalj med mera av Norrköpingsarkitekten Carl Bergsten och med två kattdjur som vaktar den originella entrén från 1907.

5. Knäppingsborg

SKOLGATAN 1B

Säte för fem generationer Swartz och deras snusfabrik som 1931 övertogs av tobaksmonopolet. Här föddes Röda lacket, i dag säljs ost, fisk och te i småbutiker.

6. Villa Swartz

SÖDRA PROMENADEN 105

Statsministern Carl Swartz lät bygga detta palats som 1913 blev stadens första museum och bibliotek.

7. Holmentornet

HOLMENGATAN 8

Byggt 1750 för brandvakten och här klingade arbetstiderna ut. Slitstark symbol för Holmens bruk som från 1970 fortsätter papperstillverkningen vid Bråviken.

8. Värmekyrkan

HOLMENTORGET 3

Ritad av Ivar Tengbom som ett klassicistiskt tempel för tre koleldade ångpannor som försåg industrin med värme och ånga. I dag utbildnings- och forskningscenter.

9. ProNova

KORSGATAN 2

Stjärnorna på madrassvaret föddes här, vid sidan om lakansväv för hela landets befolkning. 600 arbetade på »Tuppen«, en känd symbol som slogs samman med Drags yllefabrik i Grytsområdet. Sedan 1989 data- och kunskapscentrum.

10. Katscha

KÄLLVINDSGATAN 2C

Årets bästa fastighetsprojekt 2016, byggt på pålar i vattnet med utsikt över Jan Svenungssons skorsten som antingen stiger eller sjunker...

11. Strykjärnet

LAXHOLMEN

Sveriges vackraste industribyggnad formad efter Laxholmen där laxen fångades. Bomullsväveri med 600 anställda. Arbetets museum öppnade här 1991.

12. Kåkenhus

BREDGATAN 33

Centrum för ylletillverkningen sedan 1863, med YFA som sista fabrik att slå igen, 900 miste jobbet. I det sju våningar höga fabrikshuset studerar nu över 5 000 studenter vid Campus Norrköping, öppnat 1998.

13. Stadsmuseet

HOLMBROGRÄNDEN 2

Där vävstolarna ännu slamrar. Här låg Ultra ylleväveri och Färgeribolaget Niga. I Bergsbrogården intill bodde småfabrikören med utsiktstorn, schweizeri och lusthus.

14. Carl Johans park

SLOTTSGATAN 101

Där man hyllade Bernadotternas anfader med första statyn och 1926 skapade tyska broderier med 25 000 kaktusar. Den första och främsta av stadens många parker.

Ur Företagshistoria 2019:1

Text: Maria Waxegård

Illustration: Pia Koskela