Konsumtionen, detaljhandeln och utrikeshandeln

Konsumtionssektorn är en viktig del av den svenska ekonomin. Under 1990-talet svarade sektorn för omkring 50 procent av Sveriges BNP. Konsumtionens tillväxt hänger samman med den samhällsekonomiska utvecklingen. Den svenska konsumtionen har förändrats över tid, bl.a. konsumerar vi idag mer än för t.ex. 50 år sedan. Räknat i fasta priser (med år 2000 som bas) köpte svenskarna livsmedel för 117 och kläder och skor för ca 51 miljarder kronor år 1950. Motsvarande köp år 1990 uppgick till 181 respektive 59 miljarder kronor.

Den inhemskt baserade konsumtionen

Tidigare tillverkades en stor del av våra konsumtionsvaror i Sverige. Ett exempel är beklädnadsvaror. Sko- och konfektionsindustrin etablerades i Sverige kring sekelskiftet 1900 då den ångdrivna och senare den motordrivna symaskinen slog igenom. Tidigare tillverkades och såldes kläder men även skor inom ramen för hemindustrin. Under 1900-talet utvecklades en fabriksindustri som var inriktad mot efterfrågan från hemmamarknaden. Nästan hela den svenska efterfrågan tillgodosågs av inhemskt producerade kläder och skor.

Utländskt framställd konsumtion

Stigande löner och konkurrens från låglöneländer ledde till att lönsamheten minskade under 1960-talet. Konsumtionsbehoven av skor och kläder täcktes i allt större utsträckning genom importen. Försök att skydda de inhemska producenterna genom importregleringar gjordes, men samtidigt skedde en internationell avreglering av utrikeshandeln. Men konsumtionsbehoven avspeglades ändå tydligt i utrikeshandeln. Från 1960-talet fram till år 1991 ökade klädimporten med nära 100 procent, trots handelsregleringarna. Då importregleringarna avskaffades år 1991 fortsatte sko- och klädimporten att öka. År 1995 svarade kläd- och skoimporten för mellan 90-95 procent av utbudet på den svenska marknaden.

Konsumtion genom import

Den privata konsumtionen utgör idag den största efterfrågekomponenten i den svenska ekonomin. Det är detaljhandeln som i en direkt mening tillgodoser den största delen av vårt konsumtionsbehov, medan utrikeshandeln indirekt svarar för att ledet mellan producenterna i utlandet och detaljisterna i Sverige fungerar effektivt. Den inhemska handeln och utrikeshandeln interagerar således intimt, vilket har gett avtryck i dels att konsumtionen, parti- och detaljhandeln, har påverkat utrikeshandelns sammansättning och volym, dels genom att detta förhållande har bidragit till att påverka detaljhandelns organisation. Då utrikeshandeln varit effektiv har detaljisterna kunnat specialisera sig på olika verksamheter och detta har i sin tur påverkat den inhemska handelns organisation. Ett exempel på detta är den inhemska handelns mångfacetterade och komplexa organisation, vilken tar sig uttryck i kooperativa handlare, fristående-, kedje- och multifilialföretag med centrumvaruhus, stormarknader, supermarkets, servicebutiker och kiosker med varierande sortiment.

Text: Peter Hedberg