Historiebruk

Den som skriver eller berättar om det förflutna gör det ofta för att uppnå syften i sin egen samtid - historia används på olika sätt, och detta kallar vi historiebruk. Vi analyserar och behöver förstå hur och i vilket syfte människor och grupper använder historia. Här nedan följer en uppdelning i olika slag av historiebruk som ofta används i vårt samhälle - i den politiska debatten, av företag, eller andra som av olika skäl vill berätta någonting för oss om det förflutna. Gå direkt till historiebruksövningen

Olika historiebruk

Vetenskapligt historiebruk

Mål: Att klargöra vad det var som faktiskt hände. Här ingår källkritik. Man gör trovärdiga rekonstruktioner och tolkningar av det förflutna. Man är beredd att ändra sin uppfattning ifall nya fakta och information tillkommer.

Existentiellt historiebruk

Mål: Att skapa eller stärka en identitet, exempelvis en nationell identitet eller en etnicitet (en folkgrupps gemenskap). För en utsatt grupp kan övergrepp den utsatts för vara centrala för att stärka gemenskapen.

Moraliskt historiebruk

Mål: Att granska och kritisera – lyfta upp orättvisor och utsatta grupper.

Kommersiellt historiebruk

Mål: Att på olika sätt tjäna pengar på historia. Exempel på kommersiellt historiebruk är souvenirer, utställningar eller spelfilmer som avbildar historien, eller när företag använder sin historia för att visa på trovärdighet och erfarenhet. 

Ideologiskt historiebruk

Mål: Att stärka eller legitimera den ideologi man själv eller organisationen man arbetar för står för. Det kan också innebära att man kritiserar andras ideologi. Historien används då som vapen i en politisk debatt.

Politiskt-pedagogiskt historiebruk

Mål: Att jämföra historia med nutid för att få sin vilja eller fråga igenom, för att fatta beslut utifrån historien eller för att lära sig av saker som hänt förr.

Icke-bruk av historia

Mål: Att förtiga eller mörka historien eftersom den inte tjänar de syften man vill uppnå. Det kan innebära att man bara är inriktad på framtiden, till exempel av ideologiska skäl. Detta historiebruk innebär att man snarare inte använder sig av historia, kanske till och med förnekar en del av historien, eller bara inte tar hänsyn till saker som hänt.

Skolor utgår ofta ifrån moraliskt och vetenskapligt historiebruk i en kombination.

Fler metodsidor hittar du här