Företagsamma Uppsala: Kungsgatan 66A, Slotts senapsfabrik

Det började med ättika, men det sägs att när tysken Bruno Knebel kom till fabriken hade han med sig ett hemligt recept på senap. Sedan starten 1885 har företaget både bytt ägare och namn flertalet gånger, men på vägen lyckades man få hela Sverige att äta senap. Varumärket Slotts lever fortfarande kvar och pryder tuber med tomatpuré och senap.  

Kungsgatan 66A, Slotts senapsfabrik

Idag ligger här ett moderna bostadshus, men på platsen låg tidigare Sveriges största senapsfabrik. Tittar du på gatunamnen häromkring så hittar du Saltgatan, Sockergatan och Kryddblandargatan. Namnen påminner oss om platsens historia. Just hit flyttade nämligen AB Upsala Ättiksfabrik på 1960-talet in i en nybyggd fabrikslokal på 5000 kvadratmeter. Det var här Slotts berömda senap tillverkades. Men hur lyckades ättiksfabriken få hela Sverige att äta senap?

Företaget grundades nära stora torget i Uppsala, redan 1885 som Holmgrens ättiksfabrik och under lång tid var just ättika företagets enda produkt. I slutet av 1910-talet såldes fabriken till Uppsala-entreprenörerna Martin Edlund och Carl Wiksell, som lät ombilda verksamheten till aktiebolag. Det fick heta AB Upsala Ättiksfabrik. De flyttade också företaget till nya lokaler på St. Persgatan. 

Ättikstillverkningen släppte ifrån sig en obehaglig stickande lukt, men i den nya anläggningen kunde ättikan tillverkas i ett slutet system som var världsunikt för sin tid. På det viset slapp alla som bodde i närheten att plågas av lukten.

Småningom började företaget också att tillverka senap där ättika ingår som ingrediens. Produkten fick heta Slotts senap och blev snabbt en succé. Även företaget döptes senare om till Slotts AB.

Bland folk kallades senapen för Knebelpasta efter den tyske ingenjören Bruno Knebel som var chef på fabriken. Smeknamnet lär ha kommit av att Bruno Knebel ska ha tagit med sig receptet från hemlandet Tyskland. Kryddblandningen sägs ha varit en viktig företagshemlighet, och receptet hölls inlåst i ett kassaskåp. Varje morgon togs kryddblandningen fram, hälldes i smeten, och dagens produktion var i gång. Om det är sant att det var Knebels eget recept, det är idag svårt att veta, men historien om det hemliga receptet använde företaget för att marknadsföra sin senap.

Ett problem som företaget brottades med var att senap främst serverades till julmat, men med smart marknadsföring fick de sina kunder att äta senap året om. En reklamslogan under tidigt 1900-tal löd till exempel: ”I slott och koja, till fest och vardag – alltid Slotts senap”.

Under de årtionden som följde på 1930- och 1940-talen tillverkade företaget en rad olika produkter: majonnäs, marmelad och inte minst nyheten ketchup från USA. När företaget i slutet på 1960-talet utökade sin produktion i och med den nya anläggningen här på Kungsgatan, så ökade också företagets omsättning rejält. Däremot ökade inte vinsterna lika mycket.

Slotts har under åren genomgått en rad ägarbyten och namnbyten. På 1980-talet köpte exempelvis Marabou företaget med fabriker och produktion. Med Marabous inflytande ersattes tillverkningen av ättika med andra produkter, såsom chokladsåsen O’hoj. Man fick även distributionsansvar för den folkkära chokladdrycken O´boy, och tillverkningen av senap fortsatte förstås parallellt med detta.

Under 1990-talet köptes Slotts upp av Kraft General, och AB Slotts omvandlades till ett varumärke, och 1999 förvärvade brittisk-holländska Unilever både varumärket Slotts och fabriken i Uppsala. Vid den tiden var fabrikens tillverkning mycket stor och den försåg marknaden med cirka 5000 ton senap om året, men faktum är att den stora fabriken hade en kapacitet för 6 gånger mer än så.

2003 slutade man tillverka ketchup och kvar i tillverkningen fanns sedan bara senap tillsammans med chokladsås och tomatpuré. Hösten 2007 kom beskedet att tillverkningen i Uppsala skulle upphöra helt och i stället flyttas till Polen, men varumärket Slotts används fortfarande för senap och tomatpuré.

Efter att tillverkningen i den stora fabrikslokalen här på Kungsgatan 66 lagts ner stod byggnaden tom under många år. Till slut revs den och fick ge plats åt det nya bostadskvarter ni nu har framför er. Kvartersnamnet kanske är den tydligaste påminnelsen om att platsen andas industrihistoria. Här bor man nämligen i Senapsfabriken.

Texten ingår i Företagsamma Uppsala, ett tema som Centrum för Näringslivhistoria arbetat fram tillsammans med UF i region Uppsala.