Företagsamma Stockholm: Fleminggatan 41, HSB

Idéer om Folkhemmet 

Den kooperativa bostadsrörelsen Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening bildades redan år 1923 i bostadsnödens Stockholm. HSB:s pionjärtid sammanfaller med samtida samhällsövergripande politiska idéer om det så kallade Folkhemmet. 1920-talet var en tid av rörelser på flera plan, socialt, kulturellt, politiskt, tekniskt. Vad kan man göra med alla sopor som ett hushåll avsätter? Måste en spis vara svart? Hur kan man bygga billigt och bra? Lyssna på poddavsnittet om HSB.

Fleminggatan 41, HSB

Vi står på Fleminggatan 41 framför HSB:s huvudkontor här på Kungsholmen. Den kooperativa bostadsrörelsen Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening bildades redan år 1923 i bostadsnödens Stockholm.

1932 blev socialdemokraten Per Albin Hansson Sveriges statsminister. Han lanserade begreppet Folkhemmet, ett samhälle som är ett hem för hela folket och präglas av samförstånd och jämlikhet. Någon av de viktigaste frågorna som han tog sig an var lösningen på bostadskrisen och fattigdom som plågade Sverige.

För det var ju så att bostadskrisen länge varit något som hade präglat Stockholm och övriga stora städer. Den gick hand i hand med urbaniseringen då industrialismen tågade in i landet.

HSB i Stockholm bildades då bostadsnöden var så svår att kommunerna ordnade nödbostäder i gymnastiksalar och andra skollokaler samt i kontor och nedlagda sjukhus. Uppgiften för HSB Stockholm var att förse medlemmarna med billiga och bra bostäder i en bristsituation som i stort sett tedde sig permanent.

HSB:s riksförbund bildades här på Kungsholmen 1924 och redan året därpå anslöt de nybildade HSB-föreningarna i Göteborg, Malmö och Västerås till förbundet. Det övergripande målet för HSB-organisationen var: Hälsobostäder åt alla!

Det var vid den här tidpunkten som man anlitade arkitekten Sven Wallander, han som även är känd för att ha ritat Europas första skyskrapor. Som vd för HSB skulle han nu lösa problemet med soporna som tidigare brukade slängas ut på innegårdarna. Han uppfann en av folkhemmets vardagssymboler: Sopnedkastet. Den besparade husmödrarna arbete och frigjorde dessutom gårdsytor för lek och grönska. Wallander tog patent på sin banbrytande uppfinning och kunde stolt titulera sig Sopnedkastets fader.

Sven Wallander kämpade även för att lägenheter för människor med mindre inkomster skulle vara modernt utrustade med exempelvis varmvatten, badrum och kylskåp. Han medverkade till att utarbeta nya effektiva planlösningar för lägenheterna och gemensamma tvättstugor i husen.

Wallander överlät senare patent på sin banbrytande uppfinning till HSB. 1930 blir sopnedkastet obligatoriskt och i större flerfamiljshus som byggdes i Stockholm. HSB använde patentintäkterna för att finansiera daghem i anslutning till bostäderna och blev en viktig pionjär för den moderna barnomsorgen. 1929 öppnade man sin första barnstuga här i Stockholm.

Under 1950-talet och första delen av 1960-talet var bostadsbristen fortfarande stor. Trots att Sverige byggde flest bostadshus i världen per tusen invånare, fortsatte bostadsbristen att öka. HSB var tidigt ute med krav på en omfattande översyn av bostadsfrågan.

Det börjas i samband med detta att byggas nya moderna förorter – så kallade ABC-städer – som stod för Arbete, Bostad och Centrum – allt detta skulle finnas inom räckhåll. Konceptet ABC-städer fick ett stort genomslag under bostadsbyggandet och stadsbyggnadsplaneringen i Sverige på 1950-talet.

Konceptet levde i mångt och mycket kvar under byggandet av miljonprogrammet på 1960- och 1970-talet.

Givetvis deltog HSB i miljonprogrammets genomförande, och under perioden byggde man fler bostäder än någonsin. Sedan dess har HSB fortsatt bygga Sverige och en utav de mest kända byggnader i dag är Turning Torso i Malmö.

I dag är HSB en av Sveriges ledande boendeaktör och utvecklar och förvaltar boende för över en miljon människor. 

Podden är del av en stadsvandring. Tillbaka till Kungsbro-rundan!