Felix Hamrin

Felix Hamrin var Sveriges statsminister i 50 dagar 1932. Hans viktigaste politiska uppgift var att bekämpa den ekonomiska krisen som hade sitt fotfäste under 1930-talets början. Men Hamrin var inte i första hand politiker utan entreprenör.

Felix Hamrin (1875-1937) är den enda av Sveriges alla statsministrar sedan 1876 som grundat och lett ett företag som har gett försörjning åt den egna familjen och flera anställda. Statsministerposten hade han endast 50 dagar sommaren 1932.

Började jobba tidigt

Felix Hamrin föddes i Mönsterås och studerade sedan i Eksjö. Familjen drabbades dock av ekonomiska problem varför han vid 14 års ålder fick avbryta studierna. Han inledde då en bana inom handeln, inledningsvis som springpojke och affärsbiträde. I mitten av 1890-talet kom Hamrin till Jönköping, där han 1903 grundade Felix Hamrin & Co, länets första och länge största grosshandel för specerivaror.

Han var en av de 32 stiftarna till Jönköpings köpmannaförening 1903. Hamrin valdes till suppleant i styrelsen. År 1908 blev han ordförande i föreningen efter att ha gjort sig känd för sin debattförmåga och handlingskraft.

Medlem i Missionsförbundet

Felix Hamrin var aktiv i Missionsförbundet. Bror Th. Wahlgren skrev efter Hamrins död minnesord i Smålandsköpmannen om orsakerna till Hamrins framgångar som köpman, nämligen hans hederlighet och rättrådighet. Även Hamrins varma religiositet var en konkurrensfördel: ”På det området fann han många trosfränder just inom länets köpmannakår.”

Felix Hamrin valdes in för de frisinnade i stadsfullmäktige 1906, i landstinget 1908 och i riksdagen 1911. Från 1934 fram till sin död 1937 var Felix Hamrin landhövding i Jönköpings län.

Viktig insats som finansminister

Felix Hamrin var handelsminister i C.G. Ekmans första regering 1926-28 och finansminister i Ekmans andra regering 1930-32. Hamrins främsta styrka som politiker var förmågan att hålla huvudet kallt i svåra situationer. Det var som finansminister han gjorde sina viktigaste politiska insatser.

Under mindre än ett år hamnade han då i centrum för flera allvarliga kriser: valutakrisen hösten 1931, ett par kriser i samband med Kreugerkoncernens sammanbrott 1931-32 och slutligen Ekmans avgång sommaren 1932. I samtliga fall bidrog Hamrin till att de akuta kriserna hanterades på ett skickligt sätt. Hans bakgrund som framgångsrik handelsman saknade nog inte betydelse i sammanhanget. I sitt företag hade Felix Hamrin lärt sig att hålla ordning på saker och ting och att snabbt fatta genomtänkta beslut i en komplex miljö.