Den dynamiske Albin Johansson

KF:s affärschef Albin Johansson utmanade försäljningsdirektören på tyska Krupp, som just överraskande hade avvisat planerna på samarbete. National Cash Register (NCR), som dominerade världsmarknaden, hade blivit hälftenägare i Krupp och det satte stopp för samarbetsplanerna mellan KF och Krupp.

KF startar Hugin

Ända sedan Albin Johansson blev föreståndare för Tanto Handelsförening 1905, hade han funderat över hur en för såväl medlemmar som föreningsstyrelse och personal tillfredsställande kassakontroll skulle ordnas. Den måste vara praktisk och samtidigt inge förtroende. Två kassaregister hade köpts in från NCR. De var utmärkta, men dyra och för att garantin skulle gälla måste NCR:s mycket dyra kvittorullar användas. NCR hade i praktiken monopol även i Sverige.

Albin Johanssons sturska uttalande möttes med överseende. Enbart Nationals årsvinst översteg den svenska konsumentkooperationens hela rörelsekapital. Men Albin Johansson hade redan erfarenheter av hur KF med egna industrier framgångsrikt bekämpat monopol och karteller. 1931 började KF tillverkningen av kassaregister med namnet Hugin, konstruerade av civilingenjören Birger Högfors. Hugin Kassaregister AB blev KFs första exportindustri.

Teknikintresse

Albin Johansson hade tillträtt som KFs chef 1920, en post han behöll till 1957. KF hade fått en dynamisk affärschef med sinne för goda företagsaffärer och starkt intresse för teknik. Han förverkligade målmedvetet KFs industriplaner och satte sig själv noga in i såväl de tekniska som ekonomiska frågeställningarna. Inför satsningen på en egen margarinfabrik i Norrköping 1921 besökte han flera fabriker för att lära sig tillverkningsprocessen. Han föreslog själv nya tekniska lösningar.

Inför byggandet av glödlampsfabriken Luma 1930 tog han del av teknik och patent. Det senare eftersom KFs satsning utvecklades till en patentstrid med internationella glödlampstrusten. När KF samma år inledde produktion av rayonfiber var Albin Johansson med och formade den kemiska process som omvandlar cellulosan till fibrer. Med sitt stora teknikintresse blev han ordförande i Uppfinnarföreningen under 20 år. Andra uppdrag handlade bl.a. om kultur. Han var ledamot av Operans och Dramatens styrelser.

Frihandel och konsumentmakt

Albin Johansson var en skicklig affärsman. Han förespråkade frihandel och tackade flera gånger nej när staten ville införa skyddstullar för KFs industrier. Sitt tal till KFs kongress 1928 inledde han med:
Till nytta för medlemmarna var Albin Johansson dessutom bergfast övertygad om att de slutliga användarna av produkter, konsumenterna, skulle ha ett avgörande inflytande över produktion och distribution. En övertygelse som hade grundlagts under en studieresa till Tyskland 1913. Den fick en avgörande betydelse för KFs och kooperationens utveckling i Sverige.

"Hos varje kooperatör bor ett behov av ekonomisk frihet, ty den ekonomiska friheten är den livgivande principen för det ekonomiska livet, grundvalen för den moderna tidens ekonomiska utveckling."

Författare: Bengt U Strömberg