Carl Sebardt

Oxelösund i Södermanland var vid millennieskiftet Sveriges mest utpräglade brukssamhälle. SSAB stod då för 52 procent av sysselsättningen i kommunen.

Samhället har till stor del byggts upp kring ett stål- och valsverk som invigdes 1961. Den som ledde utbyggnaden var ett barnbarnsbarn till Göran Fredrik Göransson, med 28 års erfarenhet i Sandvikens Jernverk, nämligen Carl Sebardt (1904–1994). Han var ägardynastins kronprins men efter en intern konflikt i mitten av 1950-talet var hans framtid inom företaget oklar. Därför accepterade han 1957 erbjudandet från Grängesbergsbolaget att leda jättebygget i Oxelösund.

Ett järnverk hade tagits i drift i Oxelösund redan 1917. Det köptes 1955 av Grängesbergsbolaget, som beslöt att här anlägga ett stort stål- och valsverk för främst fartygsplåt. Detta var Sveriges dittills största industrietablering, som omdanade hela samhället. Oxelösund skulle öka från 6 000 till 15 000 invånare.

Erfarenhet som politiker

En gemensam generalplanekommitté tillsattes mellan staden och bolaget och de delade lika på kostnaderna. Sebardt blev vice ordförande i kommittén. Han var den ende tjänstemannen eller politikern i Oxelösund som tidigare hade deltagit i ett komplett generalplanearbete. Sebardt hade nämligen suttit i Sandvikens stadsfullmäktige och där skaffat sig denna erfarenhet.

Carl Sebardts kompetens framkom inte enbart genom att han klarade budgeten och blev färdig före utsatt tid. Han engagerade sig också framgångsrikt för att undvika segregationstendenser när samhällets invånarantal mer än fördubblades på ett par år. Sebardt såg till att det skapades bra fritidsanläggningar och god service åt alla familjemedlemmar redan från början.