Lindvalls Kaffes nya byggnad 1940.

Familjeföretaget Lindvalls Kaffe sprider fortfarande doften av nyrostat kaffe i Uppsala. Här är byggnaden från 1940. Bild från Upplandsmuseet. Foto: Paul Sandberg.

Starten som handelsbod i Tierp

Företagets historia går tillbaka till 1891 när det gifta paret Eric och Josefina Lindvall startade en handelsbod i Tierp. I den såldes allt möjligt som ortsborna kunde tänkas behöva: tyger, sjalar, maskiner, mat, färg och kläder. De sålde också kaffe, och det var den varan som skulle bli extra viktig för paret.

År 1912 flyttade Eric och Josefina till Uppsala där de köpt en tomt intill järnvägen vid korsningen Kungsgatan/Strandbogatan. De betalade 22 000 kr för marken och fick tillträde den 1 februari 1913. När bygglov beviljats kunde paret upprätta magasinsbyggnad på tomten och i den skulle även kaffet rostas.

 

Lindvalls Kaffes fabriksbyggnad fram till 1935.

Den ursprungliga fabriksbyggnaden för AB Eric Lindvall på Kungsgatan 60 år 1935. Byggnaden revs år 2009. Bild från Upplandsmuseet. Foto: Paul Sandberg.

Vid 1900-talets början var det vanligt att hushållen köpte orostade kaffebönor och skötte rostningen själva, men det var inte helt lätt att få en till god rostning på egen hand. Under 1920-talet blev färdigrostade bönor alltmer populärt att köpa. Lindvalls lanserade sina egna blandningar där ”Vega” blev en storsäljare.

 

Äldre färgglad kaffeförpackning från Lindvalls Kaffe.

Kaffeförpackningen för Vegablandningen från år 1945. På förpackningen syns loggan med ”ELU”. 1940 bytte företaget namn till ELU-rosterierna, vilket stod för Eric Lindvall Uppsala. Bild från Upplandsmuseet.

Kaffe blir huvudprodukt

Företaget fortsatte försäljningen av andra varor parallellt med att kaffet fick en allt större betydelse för affärsverksamheten. Under 1930-talet lät paret modernisera rostningsanläggningen som byggdes om en till en helautomatiserad snabbrostningsanläggning.

 

Arbetande på Lindvalls Kaffe.

På förpackningsavdelningen år 1935 packades det rostade kaffet för hand. Bild från Upplandsmuseet. Foto: Paul Sandberg.

Ganska kort därefter blev det tydligt att de behövde bygga ut anläggningen ytterligare för att kunna öka sin kaffeproduktion. Alternativet var att fortsätta på samma nivå. Eric och Josefinas son Knut, den kommande arvtagaren till företaget, manade föräldrarna till att hårdsatsa på kaffet som produkt. 1940 lät de därför uppföra ett helt nytt rosteri som stod klart två år senare. Huset ritades av Uppsala-arkitekten Gunnar Leche och idag har företaget fortfarande kontor i huset, vilket fått behålla mycket av sin ursprungliga inredning. I och med det nya rosteriet bestämde man sig för att avveckla handeln med andra varor i Uppsala, och undantaget var i filialen i Gävle där man fortsatte handeln med kolonialvaror.

Kriget kommer och kaffe ransoneras

Under 1940-talet behövde företaget snabbt anpassa sig till världsläget i och med andra världskriget, då tillgången till kaffe och andra importvaror minskade. Kaffe var en av de varor på vilken ransonering infördes som en följd, och det blev en utmaning för Lindvalls och andra drabbade företag. Tillsammans med andra kaffeproducenter utvecklade man då ett kaffesurrogat, eller kaffersättningsmedel, som man kallade Arrosto. Kaffesurrogat kunde till exempel innehålla rostade rågblandningar och även roten av örten Cikoria var vanligt förekommande som innehåll i surrogaten.

 

Lindvalls Kaffe Bankett kaffe

På reklamaffischen för Bankett kaffe syns märkningen som kunglig hovleverantör på sidan av kartongen, vilket Lindvalls blev både år 1953 och senare år 1974, vid kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvias bröllop.

Efterkrigstiden präglades både av upp- och nedgångar. År 1947 lanserade Lindvalls en stor satsning i form av ”Bankett kaffe”, där innovativa förpackningar fick stor plats i marknadsföringen.

Lindvalls avvecklade slutligen sin kolonialverksamhet i Gävle 1952 efter att den under en tid lidit av minskade vinstmarginaler. En satsning som däremot skulle visa sig vara lyckad var starten av en bageriavdelning. I den tillverkades och utvecklades halvfabrikat till bagerier. Produkter så som mazarinpulver, biskvipulver och äggersättningsmedel marknadsfördes som arbetsbesparande – vilket var effektivt. Lindvalls startade också en teknikavdelning som tillverkade kaffekvarnar.

På 1980-talet blev Lindvalls kaffe tvungna att stänga sin bageriavdelning då konditorierna i Sverige sedan 1960-talet minskat i betydelse för befolkningen. Minskningen tros kunna härledas till en ökad tillgång till TV, snabbköp och snabbmat. De gjorde då en satsning på att sälja produkter till storkök i stället såsom olika bagerikryddor, men de satsade också på att sälja lågpriskaffe, bland annat på bensinstationer. Detta gav Lindvalls en stämpel som ”Mack-kaffe” – något som förföljde företaget i många år.

Revolutionerande hållbara förpackningar

Något som Lindvalls däremot lyckades bättre med under 1980-talet var utvecklingen av sina förpackningar. När Hans och Eivor Lindvall var på bilsemester i Europa stötte de på en annan sorts kaffeförpackning där produktdesignen var tryckt direkt på vakuum-folien. Hemma i Sverige användes en tvådelad förpackning som bestod av både en folieförpackning och en yttre pappershylsa. Den var inte särskilt praktiskt eftersom man inte kunde stapla lastpallar med kaffe ovanpå varandra utan att kaffeförpackningarna gick sönder.

Lindvalls fick tag i maskintillverkaren i Bologna i Italien och lade en beställning på en egen maskin. Den monterades upp i fabriken i Bologna och Hans och Ulf Lindvall, som vid den tiden tagit över efter Knut, reste dit för att testköra maskinen under en vecka. Efter det blev den återigen nedmonterad och skickades upp till Uppsala. Att förpackningar nu kunde staplas och transporteras på ett effektivare sätt sparade pengar och resurser. I sin marknadsföring framhöll Lindvalls sin nya förpacknings miljömässiga fördel: ”Om allt kaffe som producerades i Sverige var förpackat i våra förpackningar skulle vi spara 10 000 träd per år. ”. Kampanjen blev inte så populär bland Lindvalls konkurrenter, men snart skulle de tvingas följa i Lindvalls fotspår och byta förpackning.

 

Byggnaden för Lindvalls Kaffe.

Lindvalls Kaffe. Bild från Upplandsmuseet. Foto: Agnetha Pettersson.

Fairtrade nästa steg i hållbarhetsarbetet

År 2005 började Lindvalls rosta Fairtrade-certifierat kaffe. Fairtrade som certifiering ska säkerställa att produkten är tillverkad utifrån specifika krav på miljömässig, social, och ekonomisk hållbarhet. Kaffeodling har historiskt präglats av svåra arbetsförhållanden och en lång leverantörskedja där rosterier många gånger hamnat långt ifrån kaffeodlarna och dess anställda – som i många fall fått för lite betalt för sin skörd.

Till en början sålde Lindvalls Fairtrade-kaffe i små kvantiteter, men tio år senare hade efterfrågan ökat markant. Efterfrågan på hållbart kaffe var det främst offentlig sektor och andra företag som stod för, och inte privatpersoner.

Nya förutsättningar och plantage i Colombia

Under alla år hade Lindvalls kaffe köpt in all sin råvara, det vill säga kaffebönorna, från leverantörer. Men 2014 fick Lindvalls ett oväntat tillfälle att köpa en egen kaffeplantage i Colombia och blev efter det även plantageägare. Under 2020 genomförde Lindvalls en färgstark marknadsföringskampanj för sitt kaffe gjort på bönor från sin egen kaffeodling. Deras slogan löd: ”Ovanligt mycket Colombia” för kaffesorterna som fick heta Columbia Mellanrost och Colombia Mörkrost.

Tack vare sin kaffeplantage fick företaget full insyn i hela produktionskedjan och i sina leverantörers förutsättningar – som att de till exempel är mycket beroende av ett stabilt klimat för att kunna få en bra skörd. Under 2024 och 2025 gjorde svåra väderförhållanden i de delar av världen där kaffe odlas att priserna på kaffe skenade till rekordhöga nivåer. Enligt Ulf Lindvall, fjärde generationen Lindvalls-ägare, skedde den största prisökningen på flera decennier. Efterfrågan på kaffe i Kina – där man tidigare främst druckit te – har samtidigt ökat stort de senaste åren, vilket i kombination med fortsatta klimatförändringar kan komma att skapa världsomfattande kaffebrist i framtiden. 

Fråntogs rosteriet - tvingades lägga ned

2025 kom beskedet som förvånade många: Trafikverket behövde ge plats åt en järnvägssatsning i centrala Uppsala där företagets fastighet står. Redan i maj 2026 planerar familjen Lindvall att stänga fabriken för gott efter över hundra år av kaffeförsäljning. Traditionen att låta arvtagare inom familjen driva verksamheten vidare ser alltså ut att brytas, och sagan fick ett oväntat slut – inte på grund av avsaknad av efterfrågan på kaffe, utan för att Lindvalls står utan lokaler. 

 

Texten ingår i Företagsamma Uppsala, ett tema som Centrum för Näringslivhistoria arbetat fram tillsammans med UF i region Uppsala

Källor:

  • Norling, Bengt & Lundin, Inger (red.) (2016). Tack för kaffet!: Lindvalls 125 år. Karlstad: Votum & Gullers förlag.
  • Svtplay.se (2025) Lokala Nyheter Uppsala - I klippet: Därför blir kaffet 20 kronor dyrare - hör Lindvalls vd. Hämtad 28 juli 2025, från https://www.svtplay.se/klipp/eWmAopJ/i-klippet-darfor-blir-kaffet-20-kronor-dyrare-hor-lindvalls-vd
  • Lindvallskaffe.se (2025). Vår historia. Lindvalls Kaffe. Hämtad 28 juli 2025, från https://lindvallskaffe.se/om-oss/var-historia/

Johanna Junglert som skrivit och gjort research arbetar som arkivarie på Centrum för Näringslivhistoria och Företagens historia i Uppsala.

subscription-background

Nyhetsbrev från Företagskällan

Var först med det senaste och få vårt nyhetsbrev - fyll i din e-postadress och välj "Prenumerera"

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Markera för att samtycka till användning av Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Funktionella cookies

Markera för att samtycka till användning av Funktionella cookies
Funktionella cookies behöver placeras för att webbplatsen ska kunna prestera som du förväntar dig, exempelvis så att den känner av vilket språk som du föredrar, för att känna av om du är inloggad, för att hålla webbplatsen säker, komma ihåg inloggningsuppgifter eller för att kunna sortera produkter på webbplatsen utefter dina preferenser.

Cookies för statistik

Markera för att samtycka till användning av Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig anpassning
För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser

Cookies för annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för annonsmätning
För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig annonsmätning
För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

Markera för att samtycka till användning av Cookies för anpassade annonser
För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata