Ingen som färdats på E4:an mellan Uppsala och Gävle kan ha undgått byggnaden som var tänkt att vara ett möte mellan svenska och kinesisk kultur. Trots planer på alltifrån hotell till kampsportcenter hann Dragongate fylla 20 år utan att på riktigt ha öppnats.
Det stora kinesiska byggnadskomplexet strax öster om motorvägen som var tänkt att bli en mötesplats mellan svensk och kinesisk kultur har snarare blivit en symbol för lagen om alltings jävlighet: om något kan gå fel, så kommer det att gå fel. 2024 fyllde Dragon Gate 20 år, utan att någonsin ha öppnats. Det var nämligen år 2004 som den kinesiske köpmannen Jinchung Li köpte ett olönsamt hotell utanför Älvkarleby i Uppsala län, med storslagna planer för verksamheten.
För att börja från början får vi gå tillbaka ända till 1980-talet. Älvkarleby kommun hade drabbats hårt av industrikrisen under 1970-talet, och många företag hade lagt ned verksamheten. Det krävdes nya och innovativa metoder för att ”sätta Älvkarleby på kartan”. Det som väckte störst entusiasm hos kommunen var tanken på att etablera en vägkrog vid E4:an där tusentals bilister passerade varje år. Planen på en vägkrog utvidgades snabbt till att även innefatta hotellverksamhet, och 1986 kunde hotell Älvkarlen invigas.
Det dröjde dock inte länge förrän kommunens förhoppningar om en ljusare framtid visade sig ha varit alltför optimistiska. Hotellet lockade inte tillräckligt många gäster och gick med förlust. Bara två år efter invigningen försattes verksamheten i konkurs, och under en tid användes hotellet som flyktingförläggning. Fyra år senare, 1992, såldes hotellet till Erland Ågren, en företagare från trakten. Inte heller han lyckades vända förlustsiffrorna till vinst för hotellet, som nu gick under namnet CheckPoint Dalälven. I början av 2000-talet var hotellet till salu igen, men vem skulle kunna vara intresserad av ett tämligen ordinärt hotell invid en motorväg, ett hotell som heller aldrig varit lönsamt?
Konferensanläggning och Kung Fu-skola
Nästa ägare till hotellet skulle visa sig bli den kinesiska affärsmannen Jinchung Li som gjort sig en förmögenhet på ett egenutvecklat myggmedel. Han hade också personliga kontakter i Sverige, och dessutom en vision om att stärka de kulturella och affärsmässiga relationerna mellan de båda länderna. Under våren 2004 blev hotellet och marken intill hans för 9 miljoner kronor. Planerna var ambitiösa och väckte stort intresse och stora förhoppningar runt om i Älvkarleby kommun. Jinchung Li skulle satsa flera hundra miljoner kronor på det som skulle heta Dragon Gate. Här skulle det byggas ett stort kulturcenter, med hotell, konferensanläggning, restaurang, museum, köpcenter och en Kung Fu-skola. Utanför hotellet skulle så småningom också ett torg anläggas – en mindre upplaga av Himmelska Fridens torg i Peking. Torget skulle ha plats för 10 000 personer. Det dröjde inte länge innan byggnadsarbetet var i gång. För bygget anlitades företaget Latep, som ägdes av Erland Ågren, den förra ägaren.
En stor röd grind utanför Dragon Gate. Bild från Wikimedia commons.
Krock mellan kinesisk och svensk byggnadstradition
Byggnadsprojektet skulle visa sig möta motgångar och det skar sig ordentligt mellan kinesisk byggnadstradition och svensk lagstiftning när det gällde säker arbetsmiljö. Redan under hösten 2004 hade en arbetsmiljöinspektör uppmärksammat bygget, och inspektören fick anledning att återkomma till Dragon Gate ett antal gånger under de kommande åren. Vid flera tillfällen förbjöds verksamheten att fortsätta drivas. När en brist åtgärdats, uppstod snart en ny.
Ett av de första felen som uppmärksammades var att byggnadsställningarna var gjorda av bambu, något som var vanligt inom kinesisk byggtradition, men som tydligt stred mot svensk lagstiftning om säkra arbetsplatser. Byggnadsarbetarna hade hämtats från Kina och arbetade enligt sina rutiner. Det framkom också att de saknade arbetstillstånd och hade en timlön på bara 17 kronor.
Böter och konkurs
Något annat som drog mediers uppmärksamhet till sig under byggprocessen var en dåligt fungerande bygghiss som gav upphov till en segdragen tvist mellan Arbetsmiljöverket och byggbolaget Latep. Hissen var av säkerhetsskäl inte godkänd att användas, och myndigheternas inspektörer lät stänga av hissen. Men de kinesiska byggnadsarbetarna och byggföretaget struntade i förbudet och de ålades ett stort vite. Det innebar att om man återigen bröt mot bestämmelserna skulle företaget tvingas betala böter, vilket också skedde.
Byggföretagets VD skyllde ifrån sig och menade att han och hans företag inte hade någon kontroll över byggnadsarbetarna som var anställda av ett kinesiskt företag. De lyssnade helt enkelt inte på honom, så han ansåg sig inte kunna ta ansvar för lagbrotten. Detta påstående tog myndigheterna dock ingen hänsyn till, men när vitet skulle betalas hade byggbolaget försatts i konkurs.
Dragon Gate i juli 2007. Bild: Wikimedia commons.
Trots motgångar arrangerades en storslagen invigning av Dragon Gate den 1 september 2007. Från Gävle gick det gratisbussar, och över 5 000 personer fick lyssna till den välkände artisten Robert Wells och hans Rhapsody in Rock. Även komikern Johan Rheborg bjöd på underhållning. Ytterligare ett par år gick, och enligt Upsala Nya Tidning hade Jinchung Li fram till 2009 satsat 150 miljoner kronor på Dragon Gate. Här fanns nu bland annat en restaurang som serverade traditionell kinesisk buffé och ett hälsocenter hade också öppnats. Hotellet höll med andra ord på att färdigställas. Här skulle det bli 56 exotiska hotellsviter inredda i kinesisk design. Hälsocentret stängdes dock året därpå, eftersom hotellet fortfarande var en byggarbetsplats.
Nytt invigningsförsök med mästare inom Shaolin Kung Fu
År 2014 gjordes ett nytt försök att inviga hotellet, och vid det laget hade också ett uppmärksammat museum tillkommit. I museet hade bland annat 200 kopior av delar av den omtalade ”terrakottaarmén” placerats, kopior i ett urval av de cirka 8 000 fullskaliga lermodeller av soldater och hästar som 1974 hittades av en slump av bönder som skulle gräva en brunn, och som anses vara ett av 1900-talets största arkeologiska upptäckter.
Återinvigningen av Dragon Gate som planerades till den 16 augusti 2014, skulle även denna gång ha en rad stora svenska artister inbokade. Även en stormästare inom Shaolin Kung Fu fick i uppdrag att uppträda. Utvändigt såg hotellet ut att vara färdigt och påminde om en kinesisk pagod i tydligt östasiatisk byggnadsstil. Invändigt var bygget inte lika långt framskridet, och trots flera inspektioner, bland annat av brandskyddet, fick byggnaden inte godkänt. Året efter invigningen saknades enligt Uppsala Nya Tidning bara en signatur på ett papper från ansvarig byggnadsingenjör, men vid det laget hade byggnadsingenjören sagt upp sig. Resultatet blev att processen fick starta om igen utan att hotellet kunde öppna.
Huslänga tillhörande Dragon Gate år 2014. Bild: Wikimedia Commons.
Oklara planer för framtiden
Tre år senare, 2018, gav den kinesiska ägaren Jinchung Li slutligen upp och sålde komplexet, som han enligt UNT vid det här laget investerat 200 miljoner kronor i. Köparen blev det svenska byggföretaget Sisyfos som specialiserat sig på ”havererade, misslyckade projekt”. Dragon Gate fick de för en mycket liten summa pengar, åtminstone i jämförelse med vad det dittills kostat. Utöver Sisyfos fanns ytterligare en delägare i projektet. Det var Thomas Sonesson som under många år varit engagerad i Uppsalas näringsliv. På frågan vad Sisyfos skulle göra av Dragon Gate svarade bolagets vd Olle Larsson till UNT: ”Jag vet inte.”
Det visade sig trots undvikande svar att det fanns många planer, bland annat på att göra ett center för kampsporter med tillhörande lägerverksamhet för olika föreningar. I april 2019 var det dags för den tredje ”invigningen”. Denna gång blev det dock en mer informell tillställning för att inte bringa otur. En månad senare arrangerades technoeventet Scandinavian Electronic Festival på området, och tanken var att festivalen skulle återkomma året därpå. Men omställningen till ny verksamhet hade knappt hunnit börja, innan det gick snett igen det dödliga coronaviruset spred sig över världen år 2020. Detta drabbade besöksnäringen hårt, inklusive planerna för Dragon Gate. Sisyfos hade då hunnit iordningställa cirka 80 procent av hotellet, och även arrangerat några mindre festivaler och konserter i lokalerna.
Hopp om en populär rastplats
När corona-pandemin sedan väl lagt sig försökte bolaget få fart på Dragon Gate genom att erbjuda boende för ukrainska flyktingar som flytt landet efter den ryska invasionen. Även detta initiativ skulle slå fel. Trots att Migrationsverket var nära att godkänna förslaget, satte kommunen stopp för planerna. Efter det drabbades även Dragon Gate av den höga inflationen och de ökande elpriserna. I mars 2024 valde även Sisyfos att dra sig ur affären. 20 år efter att Jinchung Li börjat drömma om en mötesplats mellan kinesisk och svensk kultur, var Dragon Gate åter till salu.
Men våren 2025 föddes nytt hopp när Arosslättens fastigheter AB som nya ägare började spinna nya planer för det konkursdrabbade bygget.
– Det rullar förbi cirka 30 000 människor varje dag här på E4:an, så vi tror det är en strategisk plats. Vår vision är att det ska bli Sveriges mest intressanta rastplats, sade Ted Rundquist i en intervju med TV4.
Källor:
Författad för Företagskällan av frilansskribent Karin Jansson Myhr som är tidigare medarbetare på Centrum för Näringslivshistoria.
Vi anpassar våra skolvisningar och teman med innehåll till den nya läroplanen Gy25 eftersom vi riktar oss mot gymnasiet. Hör gärna av dig som lärare om du undrar över något av våra upplägg, eller kanske har en ny idé på temabearbetning som du tycker saknas och skulle passa in i din undervisning.