Sture-foto tog bilden

Under drygt 30 års tid drev Sture Carlsson (1928–2016) en kombinerad ateljé, fotobutik och bildbyrå i centrala Uppsala. Tillsammans med sina anställda på sitt företag Sture-foto dokumenterade han en stor del av stadens moderna historia. Han blev också läromästare för många yngre fotografer som sedan skulle gå vidare till prestigefyllda jobb i rikstäckande media. I branschen var det meriterande att ha varit Sture Carlssons elev.

Började hos Uppsala-Bild

Som många av Uppsalas fotografer födda under mellankrigstiden hade Sture sin läroperiod på företaget Uppsala-Bild. Sture började arbeta som fotograf där i mitten av 1940-talet och blev snart ett välkänt namn i staden. Som flitig pressfotograf var han snabbt på plats med sin kamera så fort något hände i Uppsalatrakten. Uppsala-Bild var stadens första bildbyrå, grundad 1944 av den minst lika legendariske Uppsalafotografen Claes Erik Claesson (1927–1991) och byrån fick snabbt uppdrag av lokaltidningarna Upsala Nya Tidning (UNT), Tidningen Upsala (TU) och Arbetarbladet i Gävle.

Uppsala-Bilds verksamhet kom till stor del att koncentreras kring dagstidningen UNT:s behov av pressbilder till nyhetsrapporteringen, och byrån och tidningen hade ett nära samarbete. Uppsala-Bild hade fotografjour dygnet om och höll kontakt med polis och brandkår för att snabbt kunna rycka ut när det var dags för bildreportage. Snabb framkallning och kopiering av bilder kunde ske nästan när som helst på dygnet. Byråns mörkrum, där bilderna framkallades på fotopapper för att skickas till kunderna, var bemannat från tidig morgon till sent på kvällen. Uppsala-Bild tog också många av de foton som användes för reklam av UNT:s annonsörer i dåtidens papperstidning. Jobbet som pressfotograf kunde vara stressigt, men det var ingenting som bekymrade Sture Carlsson. Däremot lockades han nog av tanken att bryta sig loss och bli egen företagare.

Sture startar eget

På 1960-talet var det strålande tider för den svenska ekonomin och många ville anlita en erfaren fotograf. Erfarenhet hade Sture utan tvekan: 1963 skulle han fylla 35 år, hade fotograferat professionellt i hela sitt vuxna liv och var redan veteran i branschen. Detta år lämnade han Uppsala-Bild. Han öppnade sin egen affärsrörelse i det nyligen färdigbyggda H-Centrum på Dragarbrunnsgatan 24 i centrala Uppsala och firman fick heta Sture Carlsson Foto AB, men det kallades för det mesta bara Sture-foto. H-Centrum, eller Handels- och Hantverkscentrum, var ett av Europas modernaste butikscentrum som inrymde alltifrån färghandel och blomsterhandel, till frisörer och begravningsbyrå. I centrumet fanns till och med en bensinstation under samma tak.

Sture insåg snabbt att uppdragen skulle bli fler än vad han ensam skulle kunna klara av, och det dröjde inte länge förrän han behövde anställa ett femtal personer – fotografer, fotoelever och kopister. De sistnämnda hade till uppgift att framkalla fotografier från bildnegativ som skulle hamna på fotopapper. Behovet var så stort att han tog för vana att ringa upp unga fotointresserade Uppsalabor som han hörde talas om, och erbjuda dem att börja jobba för honom redan följande måndag. Den första tiden gick affärerna riktigt bra och när Sture-foto firade ettårsjubileum 1964 kunde han överraska sina anställda med en bonus i form av en extra månadslön.

Industri- och rivningsfotografen

I en platsannons i Dagens Nyheter (DN) från 1967 presenterades Sture-foto kaxigt som ”Uppsalas ledande fotograf inom press- reklam- och industrifoto”. Just industrifotografering var en stor inkomstkälla under 1960- och 1970-talet. Otaliga Uppsalaföretag anlitade Sture-foto för att fotodokumentera sina arbetsprocesser, produkter och miljöer, och bland de viktiga och återkommande kunderna fanns läkemedelsjätten Pharmacia som är Uppsalas genom tiderna största företag. I takt med att många av stadens industrier avvecklades under 1960-talet blev dessa uppdrag dock allt färre.

Pressfoto var ett annat huvudområde med stora kunder såsom Expressen och DN. Sture hade ju börjat sin bana som just pressfotograf och om han själv fick välja var han gärna ute och tog bilder till olika tidningsreportage. Han var dessutom troligtvis den som fotograferade Uppsala från luften flest gånger. Sture hade nämligen en sällsynt licens för flygfoto – och på den tiden fick inte vem som helst ta professionella fotografier från ett flygplan.

Under 1960- och 1970-talet revs många gamla byggnader i centrala Uppsala, dels som följd av politiska beslut om att förnya stadskärnan, men kanske framförallt på grund av att många av Uppsalas industrier blev överflödiga när Sverige gick allt mer mot en tjänstedominerad ekonomi.

Hela kvarter försvann och gav plats åt nya byggnader i modernistisk stil. Samma process pågick i så gott som alla större svenska städer, men rivningarna i just Uppsala var bland de mer omfattande i landet. Delar av innerstaden förändrades i grunden, och det gällde särskilt kvarteren kring Dragarbrunnsgatan som i princip inte gick att känna igen längre. Eftersom Sture-foto var verksamt under större delen av rivningsvågen, och dessutom höll till mitt i centrum, var Sture och hans fotografer ofta ute på stan och plåtade när gamla byggnader revs och nya byggdes upp.

Arvet efter Sture

Under företagets glansdagar på 1960- och 1970-talet var det inte ovanligt att Sture-foto gjorde mer än tusen fotouppdrag per år, men under 1980-talet drog Sture-foto ned på arbetstakten – dels för att branschen för fotografer i allmänhet blev kärvare, och dels för att Sture själv började närma sig pensionsålder. Dessutom hade tekniken utvecklats, och för att kunna arbeta vidare hade Sture troligtvis behövt investera i ny, dyr utrustning. Efter mer än 50 år som Uppsalafotograf, varav Sture varit företagare i över 30 år, lämnade han slutligen över ägarskapet av Sture-foto till två yngre fotografer år 1995. Se båda arvtagarna drev företaget vidare i ytterligare några år och fokuserade då främst på ateljéfotografering av brudpar, men storhetstiden var förbi och Sture-foto avvecklades slutligen i början av 2000-talet.

Sture Carlsson gick bort 2016, 87 år gammal. Före detta anställda och bekanta beskriver honom i efterhand som en social och utåtriktad person. Som arbetsgivare var han av den gamla skolan – lite formell och gick ofta klädd i kostym på jobbet. Han kunde vara generös mot sin personal, men allt eftersom åren gick och efterfrågan mattades av tvingades han ha järnkoll på kostnaderna. Han lär inte ha varit någon stor pedagog, men hans adepter lärde sig fotografyrkets alla delar grundligt genom att gå med honom sida vid sida. Han var också känd för att låta sina nyanställda få börja jobba från dag ett, för på Sture-foto var det ”learning by doing” som gällde. Sture lyckades skaffa sig ett gott anseende i branschen och företaget blev en plantskola där många unga, aspirerande fotografer fick sin läroperiod – precis som Uppsala-Bild en gång i tiden hade varit för Sture själv.

Det stora bildarkivet

När Sture-foto lades ner skänktes det stora bildarkivet till Föreningen Näringslivsarkiv i Uppsala län (nuvarande Företagens Historia). Tidsmässigt sträcker sig arkivmaterialet från hösten 1963 till januari 1991 och omfattar nästan 23 000 bildgrupper – en för varje fotosession Sture-foto genomförde. Det totala antalet bilder är svårt att uppskatta, men det rör sig utan tvekan om hundratusentals fotonegativ. De arkivbilder som uppmärksammas mest i dag är bilder på kända personer på besök i Uppsala. Bland dem syns tungviktsboxaren Floyd Patterson på Västertorg (Eriksberg), ABBA-sångerskan Agnetha Fältskog i Parksnäckan och dåvarande kronprinsen (numera kung Carl XVI Gustaf) under studietiden i Uppsala. Allra mest efterfrågade är dock konsertbilderna från rockbandet Led Zeppelins framträdande i Universitetsaulan den 14 mars 1969.

Bilderna i Sture-fotos arkiv digitaliseras löpande av Föreningen Företagens historia och Centrum för Näringslivhistoria. Delar av fotobeståndet finns publicerat på plattformen Alvin, där allmänheten kan ta del av arvet efter Sture-foto. De bilder som Sture Carlsson tog under sina år på Uppsala-Bild finns däremot istället bevarade på Upplandsmuseet. 

Sture lämnade också ett avtryck genom de många unga fotografer som hade sin läroperiod på Sture-foto, och dessa för också arvet efter Sture och hans hantverk vidare genom att de fick egna framgångsrika karriärer som pressfotografer på kända tidningar såsom UNT, Aftonbladet, DN och Expressen.

Texten ingår i Företagsamma Uppsala, ett tema som Centrum för Näringslivhistoria arbetat fram tillsammans med UF i region Uppsala.