När Polarn O Pyret blev en succé

Hon hade jobbat rätt hårt den dagen, på Åhlén & Holm från nio till fem, och tänkte att jag tar inte bussen, utan vandrar hem. Polarn af Klintberg såg då alla slafsiga ungdomar på stan och tänkte: Nä, nu ska jag ta mig fan köpa tyger, knappar och lite garn och öppna en klädesaffär för barn. Så Katarina tog ett fast grepp om styret och gjorde en pangsuccé av Polarn & Pyret […].

/Marskalkämbetet vid Handelshögskolan i Göteborg 1984

Starten på Polarn & Pyret var inte riktigt så lätt som Handelshögskolan i Göteborg gör gällande. När jag blev marknadschef 1974 och kort därefter vd för dåvarande Nils Adamsson/Pyret skulle kondomförsäljningen just avvecklas, sjukvårdsprodukterna förde ett tynande liv och barnklädesförsäljningen var olönsam. Jag var då en hårt yrkesarbetande mamma till tre barn och hade inte tid att springa runt i affärer och leta efter barnkläder. När jag äntligen hade funnit ett plagg som fungerade fanns det inte kvar nästa säsong. Plaggen i de överfulla byrålådorna hemma passade inte ihop. Då bestämde jag mig. Jag skulle förenkla livet för alla som inte fick ihop ”livspusslet”, åtminstone när det gällde barnens kläder.

Affärsidén utgick från tre ord – Kläder för Barn (som senare blev Kläder för Människor när vuxenkläder kom att ingå i sortimentet). Utgångspunkten var hur barnens och föräldrarnas behov av kläder såg ut. Det blev baskläder i egen design i rött, blått, grönt och brunt – kläder som passade lika bra för pojkar som för flickor. Vi ville bort från det stelbenta genustänket att pojkar skulle bära ljusblått och flickor rosa. Kläderna skulle passa ihop och ha så hög kvalitet att de sällan behövde lagas. Plaggen skulle fungera både praktiskt och utseendemässigt, det vill säga vara bra formgivna och vackra för ögat. Och finnas kvar år efter år.

Affärsidén blev framgångsrik för att den kunde genomföras konsekvent inte bara i sortimentet utan också i marknadsföring, butiksmiljö, personalrekrytering och utbildning. Men det som betydde mest var att jag lyckades knyta två personer till företaget, vilkas idéer och kreativa genomförande var helt avgörande. Gunila Axén blev den som formgav alla kläder och Bie Seipel den som stod för all marknadsföring som kataloger, annonser och exponering i butik. Vi kom att bli en trio som ständigt arbetade med att förnya och utveckla affärsidén.

Genom katalogerna, som användes både i butiker och för postorderförsäljning, fick vi inte bara ut information om våra egna produkter utan också allmänna klädråd. Exempelvis hur man klär bebisar och barn för olika tillfällen. Det fanns en tanke bakom varje plagg som vi ville berätta om. Det gav resultat. Jag vågar påstå att inga andra barnkläder i Sverige har fått så mycket beröm som just våra baskläder.

En av förklaringarna till Polarn & Pyrets framgång var personalen som hela tiden var involverad i företagets alla delar. De var stolta över sortimentet och tyckte att det var roligt att sälja produkter som de kunde stå för. Den här mycket speciella Polarn & Pyret-andan finns kvar, och jag blir fortfarande stolt när jag går in i en av företaget butiker och möts av denna arbetsglädje och kunskap.

När jag gick på Handels i Stockholm på sextiotalet fick jag lära mig av företagsdoktorn Ulf af Trolle att en affärsidé lever i högst fem år. Ett lysande undantag är Polarn & Pyret som snart firar 40 år med randen som främsta kännetecken. En bra idé utvecklar sig själv.

Ur Företagshistoria 2012:2

Text: Annika af Klintberg, tidigare marknadschef och VD på Polarn O. Pyret