Hur kom ölet till nöjesfältet?

Det är inte ett sammanträffande att det finns tyska ölhallar på svenska nöjesfält. År 1843 kom nämligen en tysk bryggmästare vid namn Franz Adam Bechmann till Stockholm. Han startade tillsammans med en svensk finansiär Tyska bryggeriet på Södermalm i Stockholm. Bechmann var den förste i en rad tyska bryggare som på ett par decennier åstadkom en radikal modernisering av den svenska bryggeriindustrin.

Den nya tekniken producerade underjäst lageröl, en hållbarare och mer välsmakande dryck än det överjästa öl som tidigare producerats i Sverige. Flaskorna försågs med tydliga varumärken i form av korkstämplar. Man annonserade också i dagspressen om var och hur ölet kunde köpas. Men Bechmann hade inte bara med sig teknisk kunskap, utan han visste naturligtvis även hur öl borde säljas och konsumeras. Alla som har besökt Tyskland, och allra helst Oktoberfesten i München, har en uppfattning om vad det handlar om.

Bechmann byggde helt enkelt upp Sveriges första tivoli på Tyska bryggeriets gård för att få ytterligare ett ställe att sälja öl på! Det blev en stor framgång och fick flera efterföljare. För oss verkar det ju rätt kallhamrat affärsmässigt att börja servera öl på ett tivoli, men vid mitten av 1800-talet var det i själva verket ett steg mot ökad nykterhet. Motivet var att ölet ersatte brännvin som alkoholhaltig dryck. Dagens Tyrol på Gröna Lund kom till först 1933 och var ursprungligen tänkt att kallas Vita hästen efter den populära operetten. Tivolihistorikern Andreas Theve på Gröna Lund tycker dock inte att man skall dra för stora växlar på traditionen från Bechmanns tid:

De täta kontakter man hade med Tyskland vad det gällde artister och attraktioner, samt att man tematiserade delar av parken under denna period med minareter, spanska trappan, Rue de Maroc etc. hade nog minst lika stor betydelse. Och man tog säkerligen intryck av vad man såg i München: De har så många karuseller och bergbanor på Oktoberfesten, och då tyskarna visar upp sina saker vallfärdar svenska tivolimänniskor dit för att se vad de har för attraktioner. Gröna Lunds mångårige chef Åke Pettersson var t.ex. på Oktoberfesten i München 50 år i rad.

Att Liseberg år 1972 kom att göra om sin restaurang Ekebacken, byggd vid tivolits grundande 1923, till bayerskösterrikisk stil och ge den namnet Tyrolen var rätt självklart eftersom Liseberg länge lät sig inspireras av det äldre Gröna Lunds idéer och koncept.

Ur Företagshistoria 2010:2

Text: Per Dahl är fil.dr. i idé- och lärdomshistoria med inriktning på teknikhistoria, tidigare forskningschef på Centrum för Näringslivshistoria.