Gunnar Dafgård, Dafgårds (1937)

- - -
Denna text ingår i ”ENTREPRENÖRER UNDER 150 ÅR”, ett samarbetsprojekt med IVA ENTREPRENÖRSAKADEMIN.
- - -

Gunnar Dafgård föddes 1919 och växte upp i Källby, ett samhälle vid Vänerns strand i Götene kommun. Hans pappa var boskapshandlare och Gunnar följde ofta med när han skulle ut och göra affärer. Det måste ha gjort intryck på Gunnar, för redan som barn började han sin egen bana som affärsman. Han sålde bland annat majblommor, men framför allt fick han flickorna i sin skola att plocka blombuketter som han sedan köpte av dem och sålde vidare med vinst på torget i Lidköping, en dryg mil hemifrån.

Vid 17 års ålder blev Gunnar chef för sin kusins livsmedelsbutik, söder om Gullspång. Året därpå dog hans pappa och Gunnar stod då, 1937, med ansvaret för familjens väl och ekonomi. Han startade en egen rörelse med försäljning av kött och charkuterivaror på Lidköpings torg. Det han inte fick sålt på torget under dagen, sålde han till stadens hotell och pensionat.

Ute i Europa var det politiskt oroligt och 1939 bröt andra världskriget ut. Även om Sverige höll sig utanför kriget, påverkades livet i landet ändå på många sätt. Inte minst blev det snart brist på matvaror och infördes livsmedelsransonering. Det såg Gunnar som en affärsmöjlighet – och började sälja färdiglagade rätter, som blodpudding och kålpudding, som hans mor Jenny och syster Margit lagade av råvaror som inte var ransonerade. De färdiglagade rätterna blev en framgång och för att möta den ökande efterfrågan byggde han, mitt under brinnande världskrig, en liten fabrik med egen affär och sex anställda i hemorten Källby. Där ligger Dafgårds produktion kvar än i dag.

År 1943 gifte sig Gunnar med Nancy Andersson, som länge skötte företagets ekonomi och också var med och utvecklade produkterna i familjens kök. Med hjälp av dammsugaren provade hon till exempel ut vakuumförpackning av kött.

Kriget tog slut och det fanns inte längre fanns några livsmedelsransoneringar men Dafgårds fortsatte sälja färdiglagade maträtter – och nu i ännu större skala. Efterfrågan ökade hela tiden i takt med att det moderna Sverige tog form, med allt fler hushåll där båda föräldrarna arbetade utanför hemmet och det fanns mindre tid för matlagning. Dafgårds blev en pionjär inom det vi idag kallar ”färdigmat” – och kåldolmar var den första storsäljaren.

Det riktigt stora genombrottet för Dafgårds färdiglagade maträtter kom på 1950-talet när djupfrysningstekniken slog igenom och kyl- och frysskåp blev allt vanligare i hemmen. Istället för att kyla mat i jordkällare eller med tunga och dyra isblock gick det nu att förvara mat under längre tid direkt i sin egen frys. Mat som just Dafgårds färdiga maträtter. Djupfrysningstekniken underlättade även på produktionssidan hos Dafgårds, som skaffade sin första frysmaskin 1953, och byggde sitt första fryshus 1964.

Gunnar lyckades bygga upp en rikstäckande distributionskedja för djupfrysta varor, och utvecklade flera egna specialmaskiner för att framställa sina produkter. De ställde höga krav på sina underleverantörer – vilket i slutändan hjälpte även dem i deras produktutveckling. Bland annat köpte Dafgårds infrysningsutrustning från Frigoscandia i Helsingborg och värmepumpar från Stal i Finspång.

Dafgårds verksamhet var en framgång men mötte samtidigt mer principiellt motstånd från olika håll, särskilt under de tidiga åren. Böndernas organisation, Lantbrukskooperationen (dagens LRF), uppskattade inte konkurrensen från en privat entreprenör trots att Dafgårds var en stor köpare av de lokala jordbrukarnas produkter. Och butikskedjan ICA ansåg att Dafgårds störde deras distributionskedja, eftersom de levererade direkt till butikerna istället för till ICA centralt. KF, dagens Coop, gillade inte heller att få konkurrens med sina egna varumärken.

De första åren satte sin prägel på företaget, men sett till produkterna är 1989 ett viktigt år i företagets utveckling. Då hade Dafgårds, förutom färdiga middagsrätter, också börjat göra lite stadigare mellanmål som enkelt kunde värmas i mikrovågsugn – en i sig revolutionerande produkt som möjliggjorde supersnabb uppvärmning av mat och på allvar slog igenom för hemmabruk i början på 1980-talet. Mellanmålen blev storsäljare på till exempel idrottsklubbar, och 1989 lanserades ett av dem som skulle komma att bli mest sålda och kända: pirogen Gorbys (döpt efter Sovjetunionens siste ledare, Michail Gorbatjov). 1993 kom uppföljaren pizzan Billys (som fick sitt namn efter USA:s dåvarande president, Bill Clinton). Båda produkterna finns fortfarande i Dafgårds sortiment.

Vad hände sen?

Gunnar Dafgård fortsatte att utveckla företaget, tillsammans med sin fru Nancy (1920–2011), och senare även med parets två söner Thomas (född 1949) och Ulf (född 1955). Gunnar dog 2003, men lämnade redan 1995 över företaget till sönerna. Idag är Ulf vd och Thomas styrelsens ordförande. Deras barn är i sin tur också verksamma i företaget som farfar Gunnar en gång grundade.

Dafgårds har inte bara kommit att sätta sin prägel på hela samhället Källby, utan har utvecklats till Sveriges största familjeföretag i livsmedelsbranschen.

- - -

Text: Anders Johnson, skriftställare. Redaktionell bearbetning av Anders Sjöman.

- - -
Denna text ingår i ”ENTREPRENÖRER UNDER 150 ÅR”, ett samarbetsprojekt med IVA ENTREPRENÖRSAKADEMIN.
- - -

Mer att läsa

• Ulf Wickbom, ”Dafgårds i Källby – Sagan om Gunnar” (2001, Gullers Bild)