Företagsamma Uppsala: Kungsgatan 60, Lindvalls Kaffe

Lindvalls Kaffe är familjeföretaget som började som handelsbod och slutade som kaffeproducent med egen kaffeplantage i Colombia. Lindvalls tog också initiativ till de kaffeförpackningar vi är vana vid att se idag. Under 2025 beslutades att järnvägsspår skall läggas där den gamla fabriken stått i över 100 år, och familjen valde då att lägga ner verksamheten.  

Kungsgatan 60, Lindvalls Kaffe

Du står nu på Kungsgatan 60 och här har man kunnat känna doften av nyrostat kaffe i över hundra år. För just här i hörnet till Strandbogatan skaffade sig familjen Lindvall 1912 en ny tomt. Företaget började inte som kafferosteri, utan som handelsbod i Tierp. Så hur blev det just kaffe och Uppsala?

Företaget grundades av paret Eric och Josefina Lindvall som 1891 öppnade en handelsbod i Tierp. Där sålde de allt möjligt såsom tyger, maskiner och mat, och så kaffe. 1912 flyttade paret Lindvall och deras affärsverksamhet in till Uppsala och just till den här korsningen. Här lät de uppföra en magasinsbyggnad för sina handelsvaror, men också ett kafferosteri där importerade kaffebönor rostades. I början på 1900-talet var det vanligast att kaffedrickare skötte rostningen av kaffebönor själva i hemmet. Däremot var det krångligt att få till en god rostning, så under 1920-talet blev det alltmer populärt att köpa färdigrostade bönor.

Kaffet fick med tiden mer och mer huvudfokus i företaget. På 1930-talet moderniserade Lindvalls sin rosterianläggning, men redan kort därpå blev det tydligt att de behövde ta ett ännu större krafttag för att kunna möta den ökade efterfrågan. Det var paret Lindvalls son, Knut, som manade på sina föräldrar att ta steget att hårdsatsa på kaffet som produkt. På 1940-talet byggde de därför ett toppmodernt kafferosteri i funkisstil. 

Byggnaden ritades av den kända Uppsala-arkitekten Gunnar Leche. På husets monterades en neonskylt i form av en kaffedrickande kvinna med typisk 1940-talsfrisyr. Neonskylten kallades både av företaget och Uppsala-borna för ”Kaffe-Linda” och 2022 kom hon upp på väggen igen efter 13 års vila. 

Under andra världskriget var det ont om kaffe. Tillgången till kaffebönor blev begränsad och kaffe var dessutom ransonerat. Lindvalls behövde därför hitta strategier för att hantera det förändrade världsläget. Tillsammans med andra kaffeproducenter utvecklade de kaffeersättningsmedel, som skulle efterlikna riktigt kaffe.

Mycket har hänt i företaget sedan dess. Lindvalls har gått i arv till nya generationer som fortsatt att anpassa verksamheten till ett samhälle i förändring.

Förmågan till anpassning har förmodligen varit en nyckel till att överleva som företag, och ett exempel på det var 1980-talets satsning på att utveckla kaffeförpackningarna. Idén till en ny variant väcktes när Hans och Eivor Lindvall var på bilsemester i Europa, där de stötte på en annan sorts kaffeförpackning än den som användes hemma i Sverige. I stället för en förpackning i två lager så trycktes produktdesignen direkt på vakuumfolien. Det gjorde förpackningarna lättare kunde staplas utan att gå sönder och fler kunde få plats i samma transport. 

Lindvalls tog hem en egen maskin för tillverkning, och snart blev förpackningarna standard för allt Lindvallskaffe. I sin marknadsföring sa de: ”Om allt kaffe som producerades i Sverige var förpackat i våra förpackningar skulle vi spara 10 000 träd per år.” Kampanjen blev inte så populär bland konkurrenterna, men de hade inget annat val än att själva byta förpackningstyp. Under 2014 köpte Lindvalls en egen kaffeplantage i Colombia, vilket gjorde att de kunde sälja kaffe på egenodlade bönor. 

Senare kom beskedet att Lindvallsbyggnaden måste rivas till förmån för utbyggnaden av järnvägsspåren mellan Uppsala och Stockholm, och då beslutade familjen att stänga av rosterianläggningen. Och det är möjligt att det enda du ser nu är en barskrapad tomt, eller en byggnadsplats. Det kan också vara så att den nya järnvägen redan har tagit plats där det gamla familjeägda kafferosteriet brukade sprida sin kaffedoft i kvarteren.

Texten ingår i Företagsamma Uppsala, ett tema som Centrum för Näringslivhistoria arbetat fram tillsammans med UF i region Uppsala.